Syftet med föreliggande studie var att få ökade kunskaper om hur sjuksköterskan ser på sin roll att Handleda sjuksköterskestudenter. För att få det ställdes följande frågor: Hur känner sjuksköterskan inför att Handleda sjuksköterskestudenter? Hur går sjuksköterskan tillväga då hon handleder? Hur ser sjuksköterskan på Handledarrollen? Studien är empirisk och utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex legitimerade sjuksköterskor på en vårdavdelning..

 I kompetens beskrivningen står det att sjuksköterskan ska medverka vid handledning, undervisning och bedömning av nya sjuksköterskor. Som sjuksköterska/ Handledare är du ansvarig för patientsäkerheten och avgör om den som handleds har tillräckligt goda kunskaper att utföra vårdhandlingar. Tidigare studier visar att brist på tid, brist på stöd, bristande erfarenheter och kunskaper har stor betydelse för att kunna ge en bra handledning. Frågan är hur vi kan påverka Handledarna till att kunna ge ett bättre Handledarskap. Syftet med denna studie är att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av att Handleda studenter.

Bakgrund: Sjuksköterskeprogrammet  vid Uppsala universitet innefattar 49,5 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning (VFU). I termin 2 har studenterna fyra veckor VFU inom basal omvårdnad och handledes då av undersköterska. Handledning är ett sätt att lära ut och utveckla kompetens och innefattar både teoretiskt och praktiskt kunnande. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskornas upplevelser av att Handleda sjuksköterskestudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning i termin 2 på sjuksköterskeprogrammet. Metod: Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att Handleda sjuksköterskestudenter under verksamhetsförlagd utbildning samt att granska de valda artiklarnas undersökningsgrupper. Metod: Denna litteraturstudie har en deskriptiv design. Resultatet är baserat på tolv vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet i föreliggande studie beskriver att sjuksköterskorna upplever ett stort ansvar för sina studenter och att handledningen är utvecklande, både i sjuksköterskerollen och i Handledarrollen. Sjuksköterskorna i föreliggande studie har delade upplevelser angående samarbetet med studenternas skolor.

SAMMANFATTNINGDet senaste årtiondet har antalet utbildningsplatser på kandidatprogrammet i omvårdnadsvetenskap successivt ökat på landets högskolor och samtidigt har sjukhusen haft svår att tillsätta vakanta sjukskötersketjänsterna. Studentsalar har implementerats på utvalda vårdavdelningar med både pedagogiska avsikter och med avsikt att skapa platser för de sjuksköterskestuderande vid deras verksamhetsförlagda utbildning. Det var därför intressant att studera hur sjuksköterskor upplevde det fortfarande nya sättet att Handleda på.Syftet var att beskriva sjuksköterskor upplevelser av att Handleda sjuksköterskestudenter i studentsal på en akutvårdsavdelning.Som metod användes en kvalitativ induktiv intervjustudie. Ansats och design valdes utifrån studiens uppställda syfte. Studiens deltagare rekryterades från två olika kliniker på ett akutsjukhus i Mellansverige.

Under utbildning till yrkeslärare har frågan om handledning för att göra en bedömning blivit något som jag funderat mycket över. Studiens syfte var att utreda tankesätt och reflektioner kring frågan. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer i studien. Slutsatsen av analyserade intervjuer är att Handledarna tycker att det är roligt att Handleda men att tiden inte riktigt finns. Vidare anser de att alla i yrket på arbetsplatsen måste delta i Handledandet.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva distriktsarbetsterapeuters erfarenheter av att Handleda hemtjänstpersonal för att främja äldres aktiviteter. Åtta distriktsarbetsterapeuter verksamma inom Norrbottens läns landsting intervjuades utifrån en huvudfråga. Data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys och resulterade i en huvudkategori: ?Handledningsområden och tillvägagångssätt? och tre underkategorier: ?Betydelsen av tid och resurser?, ?Betydelsen av kunskap och rehabiliterande tänkande?, ?Betydelsen av kommunikation och goda relationer?. Resultatet visade att distriktsarbetsterapeuterna handledde hemtjänstpersonalen för att lära ut ett vardagsrehabiliterande förhållningssätt men att både distriktsarbetsterapeuternas och hemtjänstpersonalens tidsbrist samt skillnader i yrkeskulturer påverkade främjandet av äldres aktiviteter negativt.

Syftet med undersökningen var att beskriva hur Handledande sjuksköterskor upplever sin roll som klinisk Handledare av sjuksköterskestudenter samt att beskriva Handledarnas behov av stöd. Metoden var en beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats. Författaren sökte och analyserade elva vetenskapliga artiklar som fanns publicerade inom ämnet i databasen PubMed. Resultaten visar att de flesta sjuksköterskorna upplevde det stimulerande att Handleda även om tidsbrist, stress och dålig planering upplevdes negativt. Handledarna hade behov av tydligare rollförväntningar för att kunna ta ansvar för ett bra studentresultat.

Syftet med denna studie var att få en inblick i hur lärare resonerar om deras möjligheter att påverka utfallet vid elevernas grupparbeten i skolan. Tre komponenter i grupparbeten har diskuterats; uppgiften, gruppsammansättningen och grupprocesserna, samt hur lärarna anser sig gå tillväga i skolundervisningen för att främja välfungerande grupparbeten. Undersökningen baseras på tre fokusgruppsintervjuer med 10 högstadielärare, våren 2009.  Resultatet visar att lärarna anser grupparbete vara en väldigt krävande arbetsform att Handleda. Lärarna menar att alla lärare som skall Handleda grupparbeten måste ha ett tydligt mål och syfte med grupparbetet, att processen bör stå i fokus vid denna arbetsform. Dock visar studiens resultat att detta inte alltid är fallet; ibland stämmer lärarnas intentioner inte överens med praktiken, då produkten inte sällan väger tyngre än processen.

Handledning av sjuksköterskestuderande är ett område som berör alla kliniskt arbetande sjuksköterskor. Det är ett område som tidigare mest varit en självklar del av sjuksköterskans arbetsuppgifter, men som inte varit direkt synligt. Syftet med denna studie var att undersöka vilka förutsättningar sjuksköterskor upplever att de behöver för att Handleda studenter vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU).Metoden bygger på en systematisk litteraturstudie med 11 vetenskapliga artiklar som kritiskt granskats och analyserats.Studien identifierade tre huvudkategorier som var förutsättningar för sjuksköterskor vid handledning av studenter. Dessa handlar om:samverkankunskap och kompetensorganisatoriska förutsättningar och resursbehovTill dessa kategorier framkommer ett antal subkategorier som handlar om att det krävs samverkan mellan universitet, VFU-plats, Handledare och student. Utbildning och förberedelse av Handledare är nödvändigt för att öka kunskapen om metoder vid handledning.

Bakgrund: Sjuksköterskeprogrammet  vid Uppsala universitet innefattar 49,5 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning (VFU). I termin 2 har studenterna fyra veckor VFU inom basal omvårdnad och handledes då av undersköterska. Handledning är ett sätt att lära ut och utveckla kompetens och innefattar både teoretiskt och praktiskt kunnande. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskornas upplevelser av att Handleda sjuksköterskestudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning i termin 2 på sjuksköterskeprogrammet. Metod: Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design.

Att vara Handledare idag är en naturlig del för sjuksköterskan i det dagliga arbetet. Det läggs mer ansvar än tidigare på de Handledande sjuksköterskorna när det gäller studentens kliniska utbildning. Brist på tid för att Handleda studenten, har varit och är fortfarande ett dilemma i klinisk studenthandledning. Syftet med litteraturstudien var att belysa Handledare, studenter och lärares sätt att se på klinisk studenthandledning samt om tid fanns för tillämpning. Litteraturstudien består av 16 artiklar som analyserades utifrån studiens syfte, vilket resulterade i tre kategorier som skildrar de inblandade parternas upplevelse av klinisk studenthandledning.

Synen på skönlitteraturläsning i skolan har ändrats genom tiderna från kunskap om litteratur till kunskap genom litteratur. Under vår verksamhetsförlagda del av lärarutbildningen har vi blivit medvetna om att det är lättare i teorin än i praktiken att få alla elever att vilja läsa. Syftet med vår studie är att undersöka vilka faktorer som är betydelsefulla för elevers läslust, samt hur kunskap om detta påverkar lärares förmåga att Handleda elever att genom ökad läslust ta del av skönlitteraturens kunskapskälla.Litteraturen pekar på olika faktorer, som elevers sociala bakgrund, svårigheter med lästeknik och läsförståelse, lärares engagemang och arbete, yttre och inre förutsättningar i klassrummet, läsning och bearbetning av olika slag, bokval som fängslar samt ett skolbibliotek med en intresserad bibliotekarie, som betydelsefulla för lärares planering och arbete med att Handleda elever till ökad läslust. Lärares kännedom om elevers lärande och om skönlitteratur är utgångspunkt för lärares uppdrag att arbeta för elevers läslust.Metoden vi valde för vår undersökning var kvalitativa intervjuer med verksamma lärare. Undersökningen visar att de intervjuade lärarna anser att motivation behövs och att de faktorer som listats ovan är viktiga för elevers läslust..

Studien är utförd i anslutning till ett pågående forskningsprojekt om grupphandledning i psykoterapi, GUT-projektet. Studiens syfte var att nå ökad kunskap om Handledares upplevelse och erfarenhet av att Handleda grupper på olika utbildningsnivåer med psykodynamisk inriktning. En kvalitativ ansats valdes för att besvara studiens syfte. Frågeställningarna omfattade Handledares tankar om mål och bedömningskriterier för grupphandledning, erfarenheter av tillvägagångssätt i grupphandledning, gruppens inverkan på handledningen samt den organisatoriska ramens betydelse för grupphandledning på olika utbildningsnivåer. Nio Handledare ingick i studien.

I mitt examensarbete har jag valt att studera den verbala kommunikationen i år 4: a med fokus på språkundervisning (svenska och engelska) med hjälp av ett etnografiskt inspirerat arbetssätt och en kvalitativ forskningsmetod. Mitt syfte är att studera innebörden i lärarnas ställda frågor under ett mindre antal tillfällen i språkundervisningen. Mina frågeställningar är: Vilka avsikter går att utläsa ur lärarnas frågor? Visar dessa avsikter några likheter eller skillnader? I enlighet med de likheter och exempel på avsikter som jag har observerat har jag kategoriserat de frågor som lärarna ställde som följer: - Frågor i avsikt att kontrollera (elevernas ämneskunskaper, att planering och organisation fungerar, vad eleverna uppmärksammar, att ordningen i klassrummet upprätthålls) - Frågor i orienteringssyfte - Frågor i avsikt att Handleda - Frågor i avsikt att lotsa - Frågor med avsikt att skapa kontakt - Frågor med avsikt att få hjälp De frågor som verkade ha som avsikt att kontrollera olika aspekter av elevernas kunskaper utgjorde majoriteten av alla frågor. Det föreföll som om kontroll fortfarande var av stor vikt för lärarna i studien.