Det svenska elnätet är konstruerat för att transportera elenergi med frekvensen på 50 Hz mellan en generator och en last. När olika typer av modern elektronik ansluts till elnätet så bidrar dessa till högfrekventa signaler som adderas till 50 Hz komponenten som brus. Detta brus är ett problem för elnätsbolagen som tar emot elkvalitérelaterade klagomål. Ett ytterligare problem är den låga Impedans som skapas på elnätet när laster med låg Impedans kopplas in. Detta gör det svårt att kommunicera över elnätet på ett effektivt sätt.

Ekolod är en teknik som används inom hydrografin för att kartlägga samt visualisera djup och bottentopografi inom marina områden. Tekniken bygger på att det finns skillnader i olika materials förmåga att fortplanta tryckvågor, vilket innebär att reflektioner uppstår i övergången mellan olika medier, som till exempel mellan vatten och sediment. Ekolodet omvandlar elektrisk energi till akustisk energi och en tryckvåg breder ut sig i vattnet till dess att vågfronten träffar ett medium vars akustisk Impedans skiljer sig från den för vatten. Vid gränsytan kommer en del av vågen att reflekteras åter mot vattenytan, en del att fortsätta i det nya mediet och en del kommer att spridas okontrollerat på grund av ojämnheter längs botten. Mängden energi som reflekteras åter mot vattenytan är beroende på skillnader i akustisk Impedans mellan vattnet och sedimentet, bottens ytråhet samt ekolodets frekvens.Syftet med denna studie är dels att fördjupa sig i ekolod som teknik samt studera hur ekolodssignalen uppträder i gränsskiktet mellan vatten samt olika bottentyper och sediment.

För att öka skyddet mot elektriska fält i processnätet på Stora Enso Skoghalls bruk utreds det i denna rapport om det går att direktjorda processnätet som i dagens läge endast är skyddsjordat. Eftersom det tidigare endast funnits skyddsjord vill företaget veta om kabeldimensioneringen är tillräcklig så att de skydd man har mot kortslutningsströmmar även fungerar i ett direktjordat nät. I ett direktjordat nät blir den minsta kortslutningsströmmen cirka gånger mindre än icke direktjordat nät då kortslutning kan ske mellan fas och nolla (fasspänning). Nollan finns inte i ett icke direktjordat nät och kablarna är kan alltså vara för långa eller för klena så att en fasspänning inte klarar att driva tillräckligt stor ström vid kortslutning genom kabelns Impedans förr att skydden skall lösa ut. Eftersom en nydragning av alla de kilometervis utlagda kablarna skulle bli en så ofantligt kostnad och att tiden för stoppet av processen skulle bli för lång är detta inte ett alternativ.

Simulering är en viktig del av utvecklingsarbetet för nya datorkort hos Centre of Excellence - Computers på Saab AB i Jönköping. Ju tidigare i utvecklingsarbetet som defekter och svagheter hos designen hittas desto enklare och mindre kostsamma blir ändringarna att införa. På CoE används simulerings och analysverktyget HyperLynx från Mentor Graphics för att simulera alla kritiska nät. På så sätt kan svagheter hos en design hittas redan innan prototypstadiet.För att simulatorn ska vara användbar krävs dock en kunskap om hur dess resultat korrelerar med verkligheten. Det leder till den övergripande frågeställningen för detta arbete, hur väl överensstämmer HyperLynx simuleringsresultat med verkligheten? Frågeställningen besvarades genom att jämföra simuleringsresultat med motsvarande uppmätta signaler på ett testkort.Resultaten visar att HyperLynx håller en mycket god kvalitet.

Astma som är en av de stora folksjukdomarna i Sverige, behandlas idag med moderna läkemedel. Målet är att patientens livskvalitet förbättras. Detta kräver en riktig och tidig diagnos. En torrluftsprovokation kan vara ett bra undersökningsalternativ vid utredning av astma.Patienten andas torrluft med snabba och djupa andetag i ca 4 minuter. Målet är att ballongen skall tömmas fullständigt.

Mellanspänningsnätet består till stor del av markförlagd kabel. Praxis hos Vattenfall är att förlägga medföljande jordlina tillsammans med kabeln. Denna studie tittar på frågeställningen om vilken dimension som ska användas på medföljande jordlina.I studien kartläggs distributionsnätets uppbyggnad utifrån de ingående komponenternas bidrag till jordfelströmmar. Överslagsberäkningar används för att lösa uppgiften.Uppdraget var att undersöka vilken dimension som erfordras på medföljande jordlinan i mellanspänningsnät, (10-20kV) för enkel- och samförläggning. Studien rör anläggningar med kortslutningsström på högst 16 och 20 kA.Beräkningsmetoderna utgår från kända felströmmar och Impedanser i kablar och stationer.

Bakgrund: Self-efficacy, en persons tilltro till sin förmåga, är en faktor som påverkar hälsobeteenden såsom fysisk aktivitet. Exercise Self-Efficacy Scale mäter denna egenskap genom självskattning, men har inte utvärderats för personer med schizofreni.Syfte: Att omarbeta Exercise Self-Efficacy Scale för personer med schizofreni.Metod: Deskriptiv design med psykometrisk prövning av den omarbetade Exercise Self-Efficacy Scale. Första delen av studien bestod av fokusgrupper med patienter och personal på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning för patienter med psykossjukdom. Utifrån resultatet av dessa utvecklades Exercise Self-Efficacy Scale ? Schizophrenia Version.

Introduction: Pregnancy, obesity, aging and certain diseases are examples of conditions thataffect the body, its constitution and composition. Simpler methods to estimate bodycomposition are needed to complement more advanced traditional methods to better identifythe health status without sacrificing accuracy and precision.Objective: To validate the results of body composition from bioelectrical impedancespectroscopy (BIS) against results from the study reference method, dual energy X-rayabsorption (DXA), in overweight and obese lactating women after childbirth.Method: The design of the LEVA-study (Lifestyle for Effective Weight loss during lactation)consisted both intervention and longitudinal follow-up, which gave the opportunity tovalidate the absolute values (accuracy) and the ability to detect changes (precision). Themean difference between methods was tested statistically by paired t-test. Bland-Altman plotsused to examine the degree of agreement between BIS and DXA, but also distribution andany systematic differences. Association between methods was measured by using Pearson´scorrelation coefficient.Results: Between BIS and DXA, absolute measurements of the variables fat-free mass (FFM)and fat mass (FM) showed a statistically significant difference (p < 0.001).

Säkerhetskraven för jordning har skärpts under senare år; det finns nya regler och lagar samt rekommendationer och praxis för hur moderna kraftproducerande anläggningar skall jordas på ett korrekt och säkert sätt. Syftet med detta examensarbete har varit att dels sammanställa dessa krav samt att göra en bedömning av jordningen hos Vattenfalls vattenkraftanläggning G5 i Stornorrfors.En litteraturstudie har genomförts och en platsstudie utfördes med jordtagsmätningar, strömmätningar och inspektion av kraftverket ur jordningssynpunkt.Mätningarna visar att G5:ans kraftstation är en gedigen och föredömlig anläggning som har mycket goda förutsättningar vid jordfel, transienter och förbyggande av vagabonderande strömmar. Anläggningen är mycket väl potentialutjämnad där såväl kabelstegar, trappor, armering, rör och exponerade metallytor utjämnats. Anläggningen har goda förbindelser till jord vid jordtagen då utförda jordtagsmätningar visade på att samtliga jordtagsvärden ligger under 1 ?.

Hästar består av 50-70 % vatten. Vätska försvinner från kroppen hela tiden genom träck, urin och avdunstning genom hud och andning. Vid fysiskt arbete förlorar hästen stora mängder vätska genom aktiv avdunstning i form av svettning. Hästen kan kompensera dessa förluster genom intag av foder, salt och vatten efter det fysiska arbetet men hästen kan även absorbera vätska från tarmen samtidigt som den utför det fysiska arbetet. Vilken typ av foder som hästen har ätit kan påverka absorptionsförmågan under det fysiska arbetet och kan kanske påverka hur lång tid det tar för hästen att återhämta sig till den ursprungliga vätskenivån.

Elmiljö och elkvalitet är något som har fått ökat fokus de senaste åren, en av parametrarna som kontrolleras för att erhålla en tillfredställande elkvalitet är övertoner. Den senaste tidens teknikutveckling har gjort att mer övertoner går ut på elnätet, samtidigt som utrustningen blir allt mer känslig mot störningar. För att minimera utbredningen av övertoner har en ny standard tillkommit där kraven för tillåtna nivåer har skärps.Projektet uppkom eftersom bostadsområdet Forellen i centrala Umeå översteg gränsvärdet för övertoner två gånger under 2012. Under projektet har gränsvärdet dessutom överstigits fyra gånger i Umåkers fördelningsstation.En litteraturstudie om elkvalitet och övertoner har genomförts. Information från de mätarna med fast installation har analyserats och kompletterande mätningar har genomförts för att erhålla en överskådlig bild av övertonernas förekomst.