Detta arbete är ett examensarbete i matematik på kandidatnivå vid Växjö universitet. Det är en studie av kodningsteori i allmänhet med fokusering på cykliska koder och Reed-Solomon-koder i synnerhet. Reed-Solomon-koderna används för att skapa McElieces kryptosystem. En kortfattad analys av McElieces kryptosystems säkerhet görs tillsammans med en genomgång av kända sätt att forcera denna typ av kryptosystem. Här visar det sig att användning av Reed-Solomon-kod försvagar kryptosystemet i förhållande till om den ursprungligt föreslagna Goppa-koden används.

Komplexitetsteori ger ett nytt synsätt på hälso- och sjukvårdens organisation, vilken beskrivs som ett komplext adaptivt system, vars ingående delar står i en inbördes relation till varandra och interagerar i dynamiska, icke linjära mönster. Detta synsätt kontrasterar mot det mer traditionella som ser sjukvården som en hierarkisk och linjär organisationsstruktur. Denna litteraturstudie har som syfte att beskriva hur omvårdnad kan påverkas av en organisationsstuktur präglad av teorin om komplexa adaptiva system. Elva artiklar granskades och analyserades, varvid fyra teman framträdde: ledarskap och medinflytande, samverkan, intellektuell mångfald och informationsflöde. Resultatet visar att omvårdnadsproblem uppmärksammades och åtgärdades snabbare på enheter som organiserats med fokus på medarbetarnas delaktighet och där ledarskapet främjat en hög grad av samverkan inom och mellan vårdens olika professioner samt verkat för ett klimat där alla medarbetare fritt kunde framföra och delge sina åsikter.

Bemötandet är centralt i det psykologiska arbetet. Syftet för denna studie var att undersöka på vilket sätt som psykologer och patienter inom psykiatrisk öppenvård beskrev bemötande i samband med utredning och återkoppling av utredning och diagnos. Den teoretiska ramen utgick ifrån holistisk-interaktionistisk teori, Komplexitetsteori och resiliensbegreppet. Studien var en kvalitativ intervjustudie där 21 djupintervjuer genomfördes, fördelade över två grupper bestående av psykologer respektive patienter. Urvalet var strategiskt och grupperna var icke-matchade.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur fem rektorer beskrev sina erfarenheter av att leda skolsocialt arbete i grundskolan. Detta är viktigt att studera då elevers skolproblematik har ökat både pedagogiskt och socialt. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med rektorer från både kommunala och fristående skolor undersöktes vilken betydelse rektorers erfarenheter hade för hur de såg på det skolsociala arbetet. Studien omfattade även hur rektorer beskrev sin komplexa yrkesroll och om rektorerna hade upplevt någon förändring inom det skolsociala arbetet över tid. I litteraturen som låg till grund för denna uppsats framställdes det skolsociala arbetet som komplext och tidskrävande.

Syftet med denna studie var att underso?ka och kartla?gga den komplexa spra?ksituationen och - anva?ndningen hos en flerspråkig person. Den underso?kta personen kallas fo?r Frida. Hon hade redan i ung ålder la?rt sig mer a?n två språk och har sedermera varit i kontakt med sju språk på en signifikant kunskapsnivå.

Problem: Under senare år har mer organiska idéer präglat det strategiteoretiska tänkandet. En ansats till att dels vidareutveckla de organiska tankegångarna och dels sammanföra rådande strategiparadigm till en enhetlig modell har gjorts av Farjoun (2002). Modellen som blev resultatet kallas OESP-paradigmet och bär med sig likheter med vad som kallas ett komplext adaptivt system. Men genom att anta OESP-paradigmet som ett komplext adaptivt system följer också vissa implikationer. Dessa konsekvenser förklaras med hjälp av delar från Komplexitetsteorin.