Syftet med denna studie är att undersöka vilken innebörd begreppet ?Kulturkompetens? ges i litteraturen samt utifrån detta problematisera dess applicering på praktiken. Begreppet ?Kulturkompetens? saknar en enhetlig definition, något som initierat skrivandet av denna uppsats. Studien bygger på en litteraturstudie i form av en kvalitativ textanalys.

Från att ha varit ett land med relativt homogen befolkning är Sverige idag ett mångkulturellt samhälle. Diskussioner om hur kommunerna och deras socialtjänster ska kunna tillgodose det allt mer mångkulturella samhället och dess kommuninvånare är ett hett debattämne. Inom ordinärt boende har organisationen och arbetsledaren för hemtjänstgruppen ett stort ansvar i att kunna erbjuda och ge den vård som brukarna är berättigade. I samband med arbetet mot etnisk mångfald i arbetsorganisationer beskrivs chefs- och ledarskapsarbetet som centralt och ett organisationsklimat som erkänner och värderar varje människas speciella egenskaper. Syfte med vår undersökning är att analysera och försöka tolka hur sektionschefer definierar Kulturkompetens och etnisk mångfald i medarbetarfrågor och deras syn på hur organisationen hanterar och värderar Kulturkompetens och etnisk mångfald inom ordinärt boende i den kommunala äldreomsorgen.

Studien syftar till att undersöka hur personal och ledning på ett familjecenter definierar begreppet Kulturkompetens och hur de använder det i arbetet med barnfamiljer och eller barn, oftast av utländsk härkomst, som kommer till centret på uppdrag från Socialtjänsten. Avsikten är att belysa fördelar och nackdelar, som i studien kallas för framgångar och fallgropar, relaterat till att använda sig av Kulturkompetens i arbetet. Avslutningsvis lyfter studien fram respondenternas tankar och idéer för ett förbättrat arbete med Kulturkompetens i framtiden. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ metod och empirin har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar på att det inte finns en entydig definition kring begreppet Kulturkompetens.

Det finns en tankegång inom organisationer som möter människor med en annan etnicitet att det behövs en Kulturkompetens för att förstå hur kulturella skillnader ska hanteras. Inom sjukvården visar den sig genom att sjukvårdspersonal i bemötandet till patienter med annan etnisk bakgrund behöver denna kunskap för att hantera problem som kommer av kulturella skillnader. Vi har i vår studie haft som syfte att titta på hur dokument, som bistår personalen med denna kunskap, konstruerar individen med annan etnisk bakgrund än den svenska. Med en kritisk blick på Kulturkompetens med en diskursanalytisk ansats har vi kommit fram till att det kan finnas problem med Kulturkompetens om den egna attityden, strukturella sammanhang och organisatoriska hinder inte lyfts fram. Vi har också kommit fram till att det kan vara problematiskt om Kulturkompetensen styrs av dokument som redan har en inbyggd kulturförståelse och inte låter individer vara fri från redan konstruerade sanningar.

Kulturkompetens definieras som förmågan att vara medveten om sina egna antaganden, värderingar och fördomar, ha kunskap och förståelse för klienters olika världsbilder, samt förmåga att utveckla lämpliga strategier för intervention utifrån detta. Dagens samhälle består av en mångfacetterad befolkning med varierande kulturell bakgrund. Arbetsterapi syftar till att främja behandlingar och få resultat som är relevanta för klientens livsstil och värderingar. En professionell arbetsterapeut i ett mångkulturellt samhälle bör kunna möta de olika behov som uppstår hos människor med en annan kulturell bakgrund än vår egen. Med andra ord krävs Kulturkompetens för att kunna utföra ett professionellt arbete inom vården i ett mångkulturellt samhälle.

Renskötande samer upplever hinder för att söka hjälp för psykisk ohälsa.Förtroendet för sjukvården är lägre än i den omgivande majoritetsbefolkningen, vilketgrundas i en upplevelse av bristande Kulturkompetens inom vården. Forskning saknas om hurbehandlare av psykisk ohälsa upplever terapeutiskt arbete med renskötande patienter. Syftetmed studien är att belysa behandlares erfarenheter och föreställningar kring samers liv ochhälsa och hur dessa påverkar den terapeutiska alliansen, som är en viktig faktor förbehandlingsframgång. Fyra behandlare djupintervjuades. Intervjuerna undersöktes medkvalitativ innehållsanalys.

Syftet med denna uppsats var att beskriva vårdmötet med patienter med annan etnisk bakgrund än sjuksköterskors och om/hur mötet påverkas av sjuksköterskors Kulturkompetens. Materialet som ligger till grund för denna studie utgörs av tio kvalitativa nationella och internationella artiklar och en avhandling som hämtades ur vårdvetenskapliga databaser och via manuell sökning. Textanalysen genomfördes enligt Febe Fribergs metod i form av en beskrivande syntes som bidrag till evidensbaserad vård. I analysprocessen användes för ämnet relevanta sökord. Ur resultatet framkom att det fanns både hinder och möjligheter i det interkulturella mötet och att begreppet Kulturkompetens tolkades på olika sätt av sjuksköterskorna.

Syftet med den här studien var att undersöka och beskriva kuratorers arbete med döva och hörselskadade klienter. Frågeställningar som undersöktes var: - Hur beskriver kuratorerna sitt arbete med döva och hörselskadade klienter? - Vilka arbetsmetoder används av kuratorerna i arbetet med döva och hörselskadade klienter? - Vad innebär en Kulturkompetens och en bikulturell kompetens enligt kuratorerna? Författaren ville belysa ämnet utifrån ett perspektiv där den professionella är teckenspråkig då hon anser att detta perspektiv saknas i litteraturen. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre kuratorer som är teckenspråkiga och verksamma inom dövområdet. Resultatet visar att kuratorernas arbete består av praktiska åtgärder och stödsamtal.

I Sverige bor ca 1,4 miljoner utlandsfödda personer som liksom svenskar, kan behöva palliativ vård, dvs. vård i livets slutskede. I takt med att den äldre befolkningsgruppen blir större, ökar behovet av palliativ vård vilket gör att sjuksköterskan kommer i kontakt med personer av annan kulturell bakgrund i flera olika vårdsammanhang. I vården skapas kulturmöten, såväl positiva som negativa, vilket har gjort sjuksköterskans Kulturkompetens allt viktigare. Innebörden av kultur är komplex och har betydelse för hur personer med olika kulturell bakgrund ser på hälsa, sjukdom, lidande, behandling, död och omvårdnad.

Sverige är ett mångkulturellt samhälle med en ständig invandring. I arbetet som sjuksköterska kommer hon/han att möta människor från andra kulturer och med annat modersmål. Vårdmötet i en sådan situation är en utmaning för sjuksköterskan som de kan uppleva antingen positiv eller negativ. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur sjuksköterskor upplever vårdandet av patienter från främmande länder. Tio vetenskapliga artiklar analyserade med hjälp av kvalitativ modell.

We started out the study with a preconception of culture as something that creates difference between groups of people, which had been verified by our prior research. We also had a sense of culture as a polysemous term. Our assumption is also that there is an opinion within social work practice that Swedish social workers are faced with a cultural barrier when encountering immigrant clients.In this study our aim is to examine constructions of the terms cultural competence and culture. Constructions of the terms ethnicity and ethnic diversity are also observed, although the main reason for this is to show what relation these terms have to the terms cultural competence and culture, and how they may give each other meaning, according to the theory of social construction. In addition to constructions, we also aim to bring out discourses around the terms, upon which we will create a discussion about power and dominance informed by post-colonial theory and critical discourse analysis (CDA).

The purpose of this study is to examine immigrants' experiences of social services' treatmentand their expectations of social services. In this study we have used the following questions:how immigrants have experienced the treatment of the social service, the way in whichimmigrants would like to be treated by social services as well as what kind of beliefs andexpectations immigrants have concerning the social services' duties and powers. We haveused a qualitative method in the study that consists of ten semi-structured interviews. Thetheoretical concepts we have used are culture, ethnicity, cultural competence, professionalismand social psychology. The survey reveals a majority of negative experiences, such as afeeling of being ?tossed around?, suspicion and discrimination by the caseworkers due to theethnicity of the respondents.

Syftet med den här studien var att undersöka och beskriva kuratorers arbete med döva och hörselskadade klienter. Frågeställningar som undersöktes var: - Hur beskriver kuratorerna sitt arbete med döva och hörselskadade klienter? - Vilka arbetsmetoder används av kuratorerna i arbetet med döva och hörselskadade klienter? - Vad innebär en Kulturkompetens och en bikulturell kompetens enligt kuratorerna? Författaren ville belysa ämnet utifrån ett perspektiv där den professionella är teckenspråkig då hon anser att detta perspektiv saknas i litteraturen. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre kuratorer som är teckenspråkiga och verksamma inom dövområdet. Resultatet visar att kuratorernas arbete består av praktiska åtgärder och stödsamtal.

Bakgrund: Sverige blir alltmer mångkulturellt, vilket präglar hälso- och sjukvården idag. Sjuksköterskans profession handlar om att ge en god omvårdnad till alla och sjuksköterskan förväntas inneha en allt större Kulturkompetens. Trots detta visar studier på att det finns brister i kommunikation och bemötande i den transkulturella omvårdnaden. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av den transkulturella vårdrelationen. Metod: En litteraturstudie där materialet från tio kvalitativa studier användes.

Bakgrund: När en människa är drabbad av en livshotande sjukdom, t.ex. cancer, amyotrof lateral skleros (ALS) eller hjärtsjukdom, som är i ett palliativt skede innebär det för de flesta människor en existentiell erfarenhet. Både den sjuka människan och dennes närstående tvingas att fundera på bl.a. sin relation till döden och vad som är meningen med livet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters existentiella upplevelser inom palliativ vård och vad som kan utlösa dessa.Metod: Forskningsmetoden som användes var en allmän litteraturstudie.