I denna studie görs en ansats i att analysera hur Loggbok bidrar till elevers reflektioner. Studien genomförs i en hermeneutisk anda och bygger på kvalitativ metod. Eleverna har i anslutning till en lektionsserie skrivit loggböcker utifrån frågor ställda i en låg grad av struktur. Där frågorna utgår från en grundtanke vilken berör lärande. Alexanderssons och Deweys teorier om olika nivåer och faser avseende reflektion ligger till grund för hur elevernas texter tolkas i olika nivåer av reflektion.

Detta examensarbete undersöker hur elever förhåller sig till strukturerade boksamtal samt hur strukturerat arbete med bänkbok och boksamtal påverkar deras läsengagemang. Studien har genomförts i en år 3-klass där eleverna läst en gemensam bok som bänkbok och därefter skrivit sina tankar och reflektioner om det lästa i sin Loggbok. Detta läsande och loggskrivande har sedan legat till grund för boksamtal enligt Chambers metod. I studien har Chambers metod samt forskning inom läsförståelse, läsmotivation och boksamtal granskats. Elevernas loggböcker har analyserats, observationer har genomförts under boksamtalen och samtalsledaren har intervjuats.

The purpose of my independent work was to develop and test a task-specific assessment matrix to the students writing logs that occurs in connection with their APL (workplace-based learning). The matrix is based on upper secondary school subject plan House building from The Swedish National Agency for Education and the four courses House building process, House building 1, House building 2 and House building 3 - conversion. Due to the matrix structure, I used the example matrix of Malmö University. The task-specific assessment must both serve as a guide for students in the implementation of the log writing, and in the evaluation of the assessment work. Both students and teachers then get a common assessment tool for evaluation.

I samhället finns det mycket text och många andra situationer som kräver tolkning för att förstås. I skolan är det mest texter av olika slag som övar tolkningsförmågan. Arbetet är riktat mot svenskundervisningen och speciellt litteraturundervisningen.Det är ett forskningskonsumtionsarbete där tidigare forskning och litteratur studeras. Här är det olika litteratur som belyser hur de två olika loggböckerna används i undervisning. Syftet med arbetet är att undersöka forskning kring hur Loggbok och läslogg kopplas till och används i skolans litteraturundervisning.Arbetet tar upp hur Loggbok och läslogg skiljer sig dels i användningsområde och dels i innehåll.

The purpose of this paper is to juxtapose the theories of learning that are reflected in student?s perspectives of the learning log with that of the pedagogical intentions of the curriculum in order to examine the discrepancy between the experienced and the intentional learning objectives. The paper is divided into two sections. The first section is a literature survey on theories related to the learning log and the curriculum. The second part is constituted by three semi-structured group interviews concerning student´s views on the learning log.

Mitt examensarbete har till syfte att undersöka lärares erfarenheter av hur elever dokumenterar och reflekterar över sin arbetsprocess och sitt färdiga slöjdföremål på textilslöjden i grundskolan. Den metod jag valt är den kvalitativa forskningsintervjun med öppna frågor för att få veta hur intervju personerna upplever att elever reflekterar och dokumenterar över sitt arbete. De personer jag valt att intervjua är fyra textilslöjdslärare. Jag har kommit fram till resultatet att de fyra lärarna anser att dokumentation och reflektion är viktigt, de upplever att muntlig reflektion pågår under större delen av lektionen. Undersökningen visar att eleverna dokumenterar i Loggbok eller genom skriftliga utvärderingar, där de beskriver arbetsprocessen och visar vad de lärt sig.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka metoder tre gymnasielärare använder sig av för att främja en god litterär läsförståelse och jämföra detta med metoderna Loggbok, läslogg och litteratursamtal som forskning bland annat förespråkar. Vidare är syftet att undersöka hur fyra gymnasielever uppfattar sin litteraturundervisning och litterära läsförståelseutveckling. Metoderna som har använts är kvalitativa intervjuer med tre gymnasielärare och fyra gymnasieelever samt en enkätundersökning med 51 elever.De huvudsakliga resultaten visar att tidsbristen i undervisningen är ett stort problem för lärare som vill ha mer tid till att föra litteratursamtal med sina elever och variera sina metoder mer. Eleverna vill också samtala mer om sin läsning med läraren närvarande i samtalet. Enskilda skriftliga inlämningar är vanliga metoder men att skriva läsloggar och loggböcker är ovanligt och detta till stor del på grund av tidsbrist och att loggar är en svårmotiverad metod för eleverna..

Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur improvisation.

Detta examensarbete behandlar vilken betydelse Loggboken har som hjälpmedel för att eleverna ska reflektera över sitt lärande och därmed få ökad kunskap. Vår tidigare undersökning på lärarhögskolan i Malmö, om ämnesintegrering, har legat till grunden för att för att vi nu har genomfört en integrering av våra två respektive kurser: psykosocialt arbete och skapande verksamhet på Barn- och Fritidsprogrammets årskurs tre. I bakgrundsarbetet ingick en kartläggning av vilken roll det skrivande ordet spelar för elevernas reflektion och insikt i sitt eget lärande. Dessutom framkom det av studien att när eleverna får vara med och bestämma vad de ska göra så ökar deras motivation och deras intresse för uppgiften avsevärt. Vår slutsats grundar sig på litteraturstudier och en innehållsanalys av elevernas loggböcker.

Arbetes syfte var att eleverna med hjälp av våra symboler och självreflektion skulle få ökad förmåga att se var de stannar upp i sitt lärande och ta sig vidare efteråt. Slutmålet var att de skulle lära sig att lära och i förlängningen kunna uppnå bättre studieresultat. Arbetet genomfördes vid en gymnasieskola i Norrbotten. Vi utgick från forskningen som menar att alla elever är utvecklingsbara och själva kan påverka sitt lärande. Stödet för genomförandet av utvecklingsarbetet fanns i läroplanen som vill få eleverna att tro på sina egna möjligheter att utvecklas.

Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur improvisation.

SAMMANFATTNINGDen här magisteruppsatsen omfattar en empirisk studie i textilslöjdsundervisningen på en F- 6 skola. Studiens syfte är att undersöka hur elever reflekterar och bedömer sina kunskaper i textilslöjd under en aktion samt om aktionen fungerar som stöd för dem. Empirin består av 3 delstudier där elever i år 6 skrivit Loggbok, gjort en självvärdering samt besvarat en enkät. Undersökningen har genomförts i pragmatismens anda med aktionsforskning som metod inom ramen för den ordinarie slöjdundervisningen under fyra veckor i följd. Ledstjärnan för studien har varit en matris för bedömning, vilken använts som utgångspunkt för aktionen.

Studiens syfte är att utforska en musikers kroppsspråk vid instuderingen av en orkesterstämma. Detta har observerats under instuderingen av förstaflöjtstämman i fjärde satsen av Brahms andra symfoni. Studien har sin utgångspunkt i det designteoretiska perspektivet och har genomförts med hjälp av videoobservationer under repetitionsperioden av verket. Jag har även fört Loggbok under processen av självobservationen. Resultatet av studien visar att de kroppsliga resurserna kan hjälpa, men också stjälpa, den musikaliska processen och dess uttryck.

Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheter och problem som kan finnas med att kombinera en jazzkvartett med en stråkkvartett, både ur kompositionssynpunkt och från ett bandledarperspektiv. För att undersöka det valde jag att skriva tre låtar i olika stil för jazzkvartett tillsammans med stråkkvartett. Jag förde Loggbok under arbetets gång för att kunna se tillbaka på hur jag tänkte under den kreativa processen. I det här arbetet beskriver jag processen från att skriva musiken till att framföra den. Att kombinera en jazzkvartett med en stråkkvartett skapade en intressant ensembleform med stora möjligheter.

Syftet med det här utvecklingsarbetet var att fördjupa oss i hur utomhuspedagogik som lärandemiljö kan stimulera elevers lärande inom geometri. Verktyg som användes för dokumentation i utvecklingsarbetet var observationer och Loggbok samt studerande av tidigare forskning. Vi har planerat och genomfört sju aktiviteter i årskurs 2 och 3 med totalt 25 elever.  Genomfört utvecklingsarbete visar att utomhuspedagogikens lärandemiljö är ett bra komplement i matematikundervisningen. De deltagande eleverna har visat att ett lustfyllt arbetssätt stimulerar ett hållbart lärande. Eleverna har uppvisat ett intresse för geometri och en iver för ett fortsatt lärande.