Sök:

Sökresultat:

75 Uppsatser om Naket substantiv - Sida 1 av 5

Att hålla nakna substantiv. En undersökning av konstruktionen [hålla naket substantiv] i betydelsen utföra den aktivitet som substantivet betecknar.

Specialarbete, 7,5 hpSvenska språket, fortsättningskurs 1203 Vt 2012Handledare: Benjamin Lyngfelt.

Kniven i lådan. En undersökning av konstruktionen inte [best. artikel] [adjektiv superlativ] [substantiv best. form] i [substantiv best. form]

Specialarbete 7,5 hpSvenska spraket, Fortsättningskurs SV1203 VT 2013Handledare: Filippa Lindahl.

Tänker du på samma sak som jag? : Om ordassociation bland en- och flerspråkiga

Denna uppsats presenterar en undersökning baserad på ett ordassociationstest och jämför hur en- och flerspråkiga associerar till substantiv och adjektiv. Syftet med undersökningen är att se om skillnader i att associera finns mellan en- och flerspråkiga som alla läser modersmålssvenska. Informanterna är hämtade från sex olika klasser i tre olika skolor och alla går i årskurs nio.Resultaten visar att skillnader mellan hur en- och flerspråkiga associerar till både substantiv och adjektiv finns. Spridningen av svaren är för substantiv större hos de flerspråkiga än hos de enspråkiga. För adjektiv är spridningen större hos de enspråkiga.

Lektionen om substantiv : En illustration från tre teoretiska positioner

Enligt läroplanen ska alla elever bli tillgodosedda det svenska språket och dess uppbyggnad genom undervisning. Vi fann det då intressant att utforma en gemensam lektionsplanering som skulle varieras utifrån tre olika teoretiska positioner, socialkonstruktivismen, individkonstruktivismen och behaviorismen. Vidare valdes att utgå ifrån ett lärandeobjekt, substantiv med inriktning på obestämd och bestämd form, i singular och plural form. Dessutom ska studien visa hur elevernas kunskapsutveckling ser ut efter genomförd undervisning, det gjordes genom skriftliga tester. De tre elevgrupper som ingick i studien var elever i årskurs 2, årskurs 2-3 och årskurs 3.

Ordklassers betydelse och effekter i enkätfrågor: Abstraktionsnivåer och Stereotyptänkande

Enkäter används flitigt idag. Spector (1994) menade att endast en liten del av den förklarade variansen i enkäter utgörs av det som önskas mäta. Bryggan mellan respondenten och enkäten är språket. Enligt Whorf-Safir hypotesen styrs våra tankar av språket. Semin och Fiedler (1988) menade att ordklasserna har olika abstraktionsnivåer.

Hungrig som en gnu och snäll som en karamell : En korpusstudie över nutida liknelser i svenska bloggtexter

Studien kartlägger vanliga adjektivliknelser i svenska bloggtexter ur två aspekter, vilka adjektiv och substantiv som förekommer tillsammans i konstruktionen ADJEKTIV som en/ett SUBSTANTIV samt deras grad av konventionalisering. Tidigare forskning visar att liknelser är svårdefinierade, vilket tas upp i bakgrunden. Materialet är hämtat från fem korpusar med svensk bloggtext. Resultaten visar att de vanligaste adjektivliknelserna föredrar att knyta an till ett eller några substantiv. Däremot finns det visst utrymme för produktivitet.

Genusbyten - en fallstudie av romanska språk

Varför byter substantiv genus? Genus är i indoeuropeiska språk en semantisk nominalklassificering som är formellt implicerad. Detta innebär att varje genus har en semantisk kärna som tenderar att uttryckas genom ändelser hos substantivet (men bekräftas genom dess dependenter). Orsakerna till genusbyten kan således tänkas vara både semantiska och formella: de kan byta genus till följd av association till andra ord med ett visst genus inom samma semantiska sfär, men de kan också anta ett genus i association till andra ord med samma ändelse. I denna undersökning har 170 latinska högfrekventa substantiv i deklinationsklass III jämförts diakront med de moderna romanska språken franska, italienska, spanska och portugisiska.

Snuskig, utmanande eller erotisk En studie i elevers, lärares och föräldrars attityd till och reaktioner på en novell

Att tonåringar på väg in i vuxenvärlden intresserar sig för det som hör vuxenvärlden till, exempelvis kärlek och sex, är inget nytt. Detta ser man inte minst på den litteratur som många ungdomar konsumerar. Jag har läst en stor mängd böcker genom åren, både ungdoms- och vuxenlitteratur, och jag kan bara minnas ett fåtal som inte tar upp dessa teman. Vissa författare låter dock läsaren mer ana vad som händer, medan andra skriver ocensurerat och naket..

Skriftspråk i relation till kön och betyg En kvantitativ undersökning av gymnasieungdomars uppsatser

Denna uppsats består av kvantitativa undersökningar av tre olika språkliga aspekter i gymnasieelevers texter. Det undersökta materialet är hämtade från det nationella provet i kursen Svenska B från höstterminen 2008. Undersökningsområdena är fundament, meningslängd samt de tre ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Syftet är att se huruvida det finns någon skillnad mellan pojkars och flickors skrivande och dessutom att ställa det i relation till det betyg som de erhållit för sin uppsats.Undersökningen ger vid handen att flickor skriver något längre meningar än pojkar och att flickorna även har längre fundament. Flickor med högre betyg uppvisar i denna undersökning ett sjunkande antal ord i fundamenten medan pojkars antal ord i fundament ökar med betyget.

Evolutionsprogrammering för simuleratflockbeteende : Som ett verktyg inom animering.

Läsbarhet handlar om hur begriplig en text är och är ett område som har studerats under väldigt många år. I denna studie utvärderas möjligheten att bygga ut den existerande läsbarhetsalgoritmen LIX med syftet att konstruera en algoritm som gör en mer exakt bedömning. I studien utvecklas en algoritm baserat på LIX och tidigare forskning inom läsbarhet, även sambandet mellan läsbarhetsnivå och ordklassfördelning undersöks. Under studien visade det sig att det finns ett samband mellan en texts läsbarhetsnivå och andelen verb och substantiv. Algoritmen byggdes ut med två parametrar; andelen vanliga ord samt skillnaden mellan andelen verb och substantiv.

Verbbenämning hos svenska barn i åldern 3;6 till 5;5 år : En studie av prestation på Action Naming Test

Verbbenämning innebär förmågan att benämna en bild utifrån den aktivitet som bilden illustrerar. I tidigare studier har det visat sig att barn tidigt i språkutvecklingen har svårare för verbbenämning än substantivbenämning (Gentner, 1982; Kauschke, Lee & Pae, 2007). Detta förklaras delvis av att verb är mer lingvistiskt komplexa än vad som är fallet för substantiv (Gentner & Boroditsky, 2001), samt att de är svårare att illustrera (Masterson, Druks & Gallienne, 2008). För att undersöka benämningsförmåga används oftast bildbenämningstest och för verb saknas ett svenskt test för barn. Föreliggande studie syftade till att undersöka verbbenämningsförmågan hos svenska barn samt att utröna om den svenska översättningen av Action Naming Test (ANT) är tillämplig på svenska barn.

Läsbarhetsalgoritmer : En utvärdering av möjligheten att bygga ut LIX-algoritmen

Läsbarhet handlar om hur begriplig en text är och är ett område som har studerats under väldigt många år. I denna studie utvärderas möjligheten att bygga ut den existerande läsbarhetsalgoritmen LIX med syftet att konstruera en algoritm som gör en mer exakt bedömning. I studien utvecklas en algoritm baserat på LIX och tidigare forskning inom läsbarhet, även sambandet mellan läsbarhetsnivå och ordklassfördelning undersöks. Under studien visade det sig att det finns ett samband mellan en texts läsbarhetsnivå och andelen verb och substantiv. Algoritmen byggdes ut med två parametrar; andelen vanliga ord samt skillnaden mellan andelen verb och substantiv.

Konfrontationsbenämning av substantiv och verb hos svensktalande vuxna utan anomi

Confrontation naming is commonly used in speech and language pathology to diagnose neurogenic communication disorders and evaluate naming ability. The existing Swedish assessment instruments for adults consist of pictures depicting nouns. In this study, parts of the instrument An Object and Action Naming Battery were used, containing pictures depicting both nouns and verbs. The study?s purpose was to explore the degree of difficulty in the material, based on the naming of the participants, and examine whether different variables correlate with the results in confrontation naming.

Verbbenämning hos vuxna med afasi : Bedömt med Action Naming Test

Förmågan att benämna verb och substantiv kan skilja sig åt hos såväl friska vuxna (Strauss Hough, 2007) som personer med afasi (Mätzig, Druks, Masterson & Vigliocco, 2009). Hos personer med afasi har skillnader mellan förmågan att benämna substantiv och verb relaterats till skadelokalisation (Damasio & Tranel, 1993). Vid afasiutredningar används ofta benämningstest för att bedöma framplockningen av ord (Herbert, Hickin, Howard, Osborne & Best, 2008).Action Naming Test (ANT) är ett verbbenämningstest som normerats på svenska (Lindahl & Oskarsson, 2011; Stenberg & Wik, 2013), men inte studerats hos personer med afasi. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur verbbenämningsförmågan ser ut hos personer med afasi och expressiva svårigheter, i relation till den svenska normeringen för ANT. Några av orden i normeringen var problematiska, varför en reanalys av data genomfördes av Stenberg och Wik (2013).

Ändelsevariation hos svaga maskulina substantiv i äldre svenska : En studie i morfologisk variation och förändring

Denna uppsats behandlar ändelsevariationen -e/-a hos svaga maskulina substantiv från yngre fornsvenska till yngre nysvenska. Syftet är att frilägga de språkliga faktorer som haft en reglerande effekt på de svaga maskulina substantivens variation och förändringsprocess, och i samband med detta beskriva under vilka inom- och utomspråkliga förhållanden en fornsvensk morfologi blir till en nutida. Materialet består av 20 texter skrivna under perioden 1442?1756. Texterna är valda enligt ett antal spridningskriterier i syfte att inkludera utomspråklig heterogenitet i undersökningen.

1 Nästa sida ->