Denna uppsats syfte och mål har varit att undersöka distribution och funktion för den i dellboska partikeln e. Undersökningen utgår från material transkriberat dels från egna inspelningar, dels inspelningar från Swedia2000projektet. Analysen uppdelas sedan på två delar; en första grammatisk undersökning för att fastställa regler för distributionen, somgenomförs utifrån skribentens och informanters språkkänsla samt konkordansundersökningar. Dessa resultat ligger sedan till grund för undersökningen av partikelns funktion i diskursen utifrån definitioner av diskursmarkörer. Slutligen har undersökningen visat att partikelntroligtvis kan införas under begreppet final dubblering av Negation, samt också kan definieras som en diskurspartkel med funktionen att signalera övertygelse om att det som sägs är riktigt, och något som inte bör ifrågasättas..

I den här uppsatsen beskrivs den syntaktiska distributionen av en andra negator, e i två svenska dialekter. Det finns tidigare belägg för att e förekommer i slutet av negerade satser i icke-standarddialekter. Uppsatsen redogör också för tidigare forskning om ett relaterat rikssvenskt fenomen (inte... inte), dialektforskning om e samt språktypologisk forskning som relaterar till Negation och i synnerhet dubbelNegation. Uppsatsen baseras på en parallell-korpusundersökning med material från två svenska dialekter, Forsamål och Jarssemål.

The aim of this master?s thesis is to analyse the construction of European identity in three ofcontemporary EU initiated projects for the digitisation of collections from museums, archives, andlibraries. The source material consists of the web pages of the projects Minerva, MICHAEL, andEuropeana, as well as some other policy documents on digitisation and access from EU authorities.Theories on nationalism and construction of heritage are used as an overall context to the problem.After a brief description of the mentioned projects, the author undertakes an analysis of theways that the concept of ?European heritage? is depicted in the source material. The result is thefollowing: normally, the true European heritage is considered being united even though it isdiveded culturally, historically and linguistically.

The purpose of this study is to investigate the forest managers view of the edu-cation at the School for Forest management at SLU and the first years of em-ployment. Surveys were sent to batches 05/08, 06/09 and 07/10 a total of 136 question-naires were sent out. 80 people answered the survey, this gives a response rate of 59 percent The former students rated according to a 9-grade scale how satisfied they were with the different courses they had attended during their years as students at the school. The courses in mathematics and statistics got the highest marks with an average of 7.3, while the entry-level course in law only got an average of 4.6. A major part of the former students had in the questionnaire enquired a leader-ship course and a business course with focus on negotiation techniques during their education. There is a wide variety of employment opportunities for the graduated students. Timber buyers and forest managers or planners are just a few positions that for-mer students now possess. The study shows that there is a big difference in the first introduction to a new work place depending on where the student got hired.

Syftet med den här studien är att undersöka de språkliga svårigheter som fyra spansktalandepersoner från samma familj möter när de lär sig svenska som ett andraspråk och att se om devuxnas språkbruk skiljer sig från barnens. Undersökningen omfattas av fem språkligaaspekter. För att uppnå detta har enskilda samtal genomförts i en trygg och lugn miljö med varoch en i familjen där alla har fått berätta om sig själva och svara på personliga frågor.Mitt resultat visar att aspekterna tillämpning av inversionsregeln, placering av Negation,uttal av vokaler, uttal av finala konsonanter samt uttal av konsonantkluster är svåra församtliga i familjen. Jag har kunnat se att det finns starka influenser från det spanska språketoch att negativ transfer är vanligt. Transfer visade sig vara vanligare vid fonetiska aspekterjämfört med de syntaktiska.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka morfologiska och syntaktiska strukturer i det svenska språket som ställer till problem för de som lär sig svenska som ett andra språk. Den undersöker också om inlärningsgångarna ser lika ut för inlärare med olika modersmål, eller om det går att se någon påverkan från språket som inläraren har med sig i bagaget. Metoden som används är samtal tillsammans med fem informanter som studerar svenska på en gymnasieskola i Sverige. Två informanter har arabiska som modersmål och tre informanter har thailändska som modersmål. I dessa samtal har både antalet rätta och felaktiga morfologiska och syntaktiska strukturer räknats.