I en pilotstudie undersöktes vilka beteenden som går att observera i en gruppmötessituation. Först utformades och utprovades ett Observationsschema med olika beteenden som kan förekomma i gruppdiskussioner. Dessa beteenden observerades och noterades av två observatörer i två olika diskussionsgrupper. De variabler som hade ett starkt samband med varandra slogs samman. De variabler som hade en låg observationsfrekvens togs bort medan de kvarstående låg till grund för huvudstudien.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att studera om elevers självkänsla på skolidrotten blir starkare, genom gruppstärkande övningar. Utifrån detta gjorde vi en undersökning som pågick i sju veckor och den genomfördes med en femte klass på en skola. Antalet elever var 19 stycken. De undersökningsmetoder vi använde var observation och enkät, vilket var relevanta för att få fram ett mätbart resultat. Eleverna fick besvara enkäten vid två tillfällen och de observerades medan de utförde gruppstärkande övningar.

Syftet med undersökningen var att se om datoriserade hjälpmedel kunde öka intresset för elever med läs- och skrivproblem samt dyslektiker. Skulle de få en ökad kunskap i det engelska ämnet? Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i norrlands kommun i en grupp på åtta elever. Jag ville få en större kunskap när det gäller utnyttjandet av hjälpmedel på datorn för engelskkursen. Därför gjordes en generell undersökning på hela skolan genom en enkät i början av praktiken.

Med vårt examensarbete ville vi skapa ett inlärningstillfälle i matematik. Under vår slutpraktik undersökte vi två matematikgrupper i årskurs åtta. Vi delade in eleverna i slumpmässiga grupper och med hjälp av Observationsschema undersökte vi hur de utvecklade sitt samarbete. Vid tre olika undersökningstillfällen fick de arbeta med olika uppgifter i grupp. Eleverna har även fått skriva utvärderinagr i grupp och enskilt i form av utvärderingsformulär och enkäter.

Syftet med studien var att fa? kunskap om vilka verktyg och uttrycksformer barn anva?nder na?r matematik synliggo?rs i den fria leken i fo?rskolans olika inomhusmiljo?er. Utga?ngspunkt har varit uttrycksformerna som finns beskrivna i fo?rskolans la?roplan (Lpfo? 98, rev. 10) samt Bishops (1991) sex fundamentala matematiska aktiviteter.

Denna uppsats strävar efter att ta reda på vilka elever som dominerar klassrumsinteraktionen på gymnasieskolan, hur detta kan yttra sig, samt om lärare kan påverkaklassrumsinteraktionen till flickornas eller pojkarnas fördel. Studien behandlar även lärarnasegen uppfattning av genus och den undersökta klassrumsinteraktionen.Undersökningen bygger på ett strukturerat Observationsschema, utförda i två olikagymnasieklasser samt kvalitativa intervjuer med de medverkande lärarna. De två olikaarbetsmetoderna har tolkats och analyserats mot bakgrund av studiens teorikapitel. Resultaten av Observationsscheman visar att flickorna i mycket större omfattning är mer aktiva iklassrummet och att pojkarna har intagit en mer dämpad och osynlig ställning. Intervjuernavisar hur genussystem och regimer kan upprätthållas i klassrummet genom passiva elleromedvetna lärare..

Syftet med rapporten var att undersöka hur samarbetsförmågan i en skolklass påverkades av gruppstärkande övningar. Undersökningen grundade vi på ämnesanknuten litteratur, Lpo-94, mål och skolplan, lokal arbetsplan samt tidigare forskning. Den empiriska studien genomfördes under sju veckor i Kalix kommun. Vi valde att genomföra studien i årskurs tre eftersom vi ansåg att det var viktigt att eleverna fick träna sig i att samarbeta så tidigt som möjligt. Vi genomförde totalt 17 övningar i klassen, tio av dem observerade vi, dels med hjälp av ett Observationsschema, dels genom allmänna observationer.

Barn föds med olika förutsättningar för inlärning. Med MUISK och/eller FMT kan man redan före skolstart se vilka barn som kan komma att behöva extra stöd vid läs- och skrivinlärning och i ett tidigt stadium erbjuda FMT. Med hjälp av Lasse Hjelms utvecklade terapimodell och Observationsschema skapas ny förutsättning för att tidigt ringa in vilka insatser som kan vara till gagn för barnet. FMT är en bland andra insatser, i den mån skolan kan erbjuda detta. I det här arbetet beskriver jag en del av den praktik jag gjort i grundskolans år ett till tre.

Syftet med examensarbetet är att se vilken kunskap barn i förskolan har av olika lägesbegrepp och vad som kan utvecklas vidare, både med hjälp av ett pedagogiskt material, Topology Workshop 1, och genom kommunikation med barnen då de matematiska lägesbegreppen används i naturliga sammanhang. De lägesbegrepp som undersökningen har fokuserats på är inuti, på, under, bredvid, framför och bakom.Undersökningen har genomförts som ett undervisningsförsök på en förskola med barn i åldrarna 5-6 år. Barnen har deltagit i flera olika lärandesituationer vilka har observerats utifrån ett i förhand utarbetat Observationsschema.Resultatet av undersökningen visar att samtliga barn som ingått i undervisningsförsöken med lägesbegrepp har utvecklat en säkrare kropps- och rumsuppfattning. Undersökningen visar även att pedagoger i förskolan behöver arbeta mer medvetet och systematiskt med lägesbegrepp. Därför ser vi nyttan av kompetensutbildning för pedagoger i förskolan..

Detta arbete har fokuserat på hur undervisningen i ett genusperspektiv påverkar elever och lärare. Syftet var att undersöka lärare och elevers interaktion i helklassundervisning med avseende på kön. Centrala frågeställningar för undersökningen var att studera hur läraren fördelar talutrymmet i klassen och att undersöka vilket kön som mer frekvent påkallar negativ eller positiv uppmärksamhet för att få kontakt med läraren. Metoderna för undersökningen har varit strukturerade observationer med Observationsschema samt halvstrukturerade intervjuer. Undersökningen visar att skillnader mellan könen beträffande interaktion i helklass förekommer.

Syftet med denna studie var att studera på vilka sätt matematik kommer till uttryck i barns lärande lek på förskolan. Vår frågeställning är: på vilka sätt kan matematik komma till uttryck i den lärande leken? Metodvalet till studien var videoobservation då den lärande leken skulle observeras i ett naturligt skeende. Vi använde oss av ett Observationsschema för att organisera de matematiska händelserna under matematikens byggstenar. Matematikens byggstenar i denna studie är sortering och klassificering, geometri, form och mönster, rumsuppfattning och tidsuppfattning, mäta och antal och siffror.

Den här studien har fokus på pedagogers professionella förhållningssätt till barns konflikter. Syftet med studien är därmed att undersöka hur pedagoger professionellt hanterar och bearbetar konflikter som uppstår mellan barn på förskolor.Studien har gjorts enligt en kvalitativ metod utifrån semistrukturerade intervjufrågor med åtta aktiva pedagoger på fyra olika förskolor, i både kommunal och privat regi samt med observationer på de förskolor där de intervjuade pedagogerna arbetar. Observationerna genomfördes med hjälp av ett Observationsschema.Det resultat som framkommit i studien är att konflikter sker dagligen och att uppkomsten av barns konflikter till största del beror på oenigheter. Det har även framkommit i intervjuerna att pedagogers roll i barns konflikter är att vara lyhörda, närvarande och medlande.Slutsatsen vi har dragit av studien är att pedagogers professionella förhållningssätt är betydelsefullt i bemötandet, i hanteringen och i bearbetningen av barns konflikter.

I detta arbete, som dels baserar sig på en litteraturstudie och dels på en kvalitativ undersökning i form av djupintervjuer, studeras motorikens/rörelsens betydelse för inlärningen. Här ställs också frågan om vad som kan orsaka motoriska störningar och hur lärare i skolan kan upptäcka detta och hjälpa eleverna. Slutligen ställs frågan om motoriska problem kan åtgärdas genom träning. I arbetet framgår tydligt att rörelser av olika slag är mycket stimulerande för vissa delar av hjärnans utveckling, som senare kan få betydelse för inlärningsförmågan. Det framgår vidare att upptäckten av motoriska problem i skolan kan ske via ett Observationsschema och att hjälp i form av olika rörelseövningar kan sättas in av kunnig expertis.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att se om elever utvecklar sin förståelse för ämnet matematik genom att de får samtala om/inblick i andras lösningsstrategier vid problemlösning. Eleverna fick diskutera olika problemuppgifter i grupper. Under dessa gruppdiskussioner observerade vi två utvalda elever med hjälp av ett Observationsschema och kategorier. Även ostrukturerade observationer utfördes på dessa två elever. Vi fann att den ena eleven inte utvecklade sin förståelse enligt vår mening, på grund av att det knappt fördes någon dialog i den aktuella gruppen.

 Undersökningens syfte var att ta reda på vad sorts matematik som barn använder vid sociala interaktioner i leken. Studien är alltså gjord för att skapa en ökad förståelse för hur barn, utan påverkan av pedagoger, ger uttryck för matematik i den sociala leken med  andra barn. Jag genomförde en kvalitativ observationsstudie som bestod av sammanlagt 30 olika observationstillfällen. Observationerna genomfördes på både ett strukturerat sätt, med hjälp av ett Observationsschema samt ett ostrukturerat sätt, där jag använde mig av endast fältanteckningar. Alla observationer genomfördes i samma rum under de olika observationstillfällena.