Sök:

Sökresultat:

15829 Uppsatser om Redovisningens kvalitativa egenskaper - Sida 1 av 1056

IAS 40 : Redovisning av förvaltningsfastigheter till verkligt värde och dess inverkan på redovisningens kvalitativa egenskaper

Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida Redovisningens kvalitativa egenskaper påverkats sedan implementeringen av IAS 40 Förvaltningsfastigheter. Undersökningen utfördes genom två kvalitativa intervjuer med auktoriserade revisorer, insatta i problematiken kring redovisningen av förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Resultatet av den empiriska undersökningen påvisade att relevansen har ökat, då värderingar till verkligt värde förstärker aktualiteten och ligger i paritet med rådande marknadssituation. Angående den kvalitativa egenskapen tillförlitlighet kan den sägas ligga på en ungefärligt bibehållen nivå, dock finns vissa reservationer som kan tyda på att den har försvagats något. Avslutningsvis har jämförelsen mellan företag förbättrats.

Goodwill är en soppa : - en analys av effekterna från värdering av goodwill enligt IFRS 3 och IAS 36

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur IFRS 3 och IAS 36 påverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill påverkar Redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet är även att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen.Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen är gjorda utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på data från litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor.

Ukraina på gränsen mellan öst och väst : Smart power i praktiken

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur IFRS 3 och IAS 36 påverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill påverkar Redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet är även att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen.Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen är gjorda utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på data från litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor.

Avskaffad revisionsplikt : Konsekvenser på kreditbedömning och årsredovisning vid frivillig revision

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur IFRS 3 och IAS 36 påverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill påverkar Redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet är även att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen.Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen är gjorda utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på data från litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor.

I kläm mellan två system : En beskrivande studie av relationen mellan government och governance och dess påverkan på lokal demokrati i Västerås kommun.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur IFRS 3 och IAS 36 påverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill påverkar Redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet är även att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen.Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen är gjorda utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på data från litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor.

Nedskrivning av Goodwill : En studie utifrån analytikers och revisorers perspektiv

Syftet med studien är att tolka två olika intressenters resonemang kring konceptet nedskrivning av goodwill med hänsyn till Redovisningens kvalitativa egenskaper och standarden IFRS 3.Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en itterativ ansats. Det empiriska materialet är insamlat genom fyra semistrukturerade intervjuer med två revisorer och två ekonomianalytiker.Vi har kommit fram till att resonemanget kring nedskrivning av goodwill tyder på att de subjektiva bedömningar företagen har fått frihet till, skapar en viss oenighet om hur goodwillvärdet verkligen uppskattas till verkligt värde. Ett resonemang vi misstänker skapar svårigheter för att redovisning skall anses vara tillförlitlig i olika anseenden..

Värdering av biologiska tillgångar till verkligt värde: Hur användandet ser ut i praktiken : En fallstudie av ett svenskt skogsbolag

År 2005 införde IASB nya redovisningsprinciper som innebar att tillgångar skall värderas till verkligt värde. Syftet med de nya principerna var att de skulle öka Redovisningens kvalitativa egenskaper och skapa finansiella rapporter som var relevanta, jämförbara, begripliga och tillförlitligt framställda. Värdering till verkligt värde baseras på marknadspriser från en aktiv marknad för lika eller likartade tillgångsslag. Saknas en aktiv marknad för tillgångsslaget föreslår IASB att företaget ska basera tillgångsvärdet på en bedömning av framtida kassaflöden som tillgången förväntas generera. Att bedöma framtida kassaflöden är en komplicerad process som innebär att en mängd antaganden och bedömningar måste göras.

Redovisning av förvaltningsfastigheter

Vårt syfte med denna uppsats är att visa vilka värderingsmetoder fastighetsbranschen använder idag för att fastställa marknadsvärdet för förvaltningsfastigheter och visa hur väl dessa stämmer överens med värderingsmetoderna i RR 24/IAS 40. Vidare har vi analyserat hur dessa värderingsmetoder förhåller sig till redovisningens krav på tillförlitlighet och relevans. Metodmässigt bygger vårt arbete på framförallt studier av värderingsteorier inom redovisning, normer angående värderingsregler för förvaltningsfastigheter samt teorier om Redovisningens kvalitativa egenskaper. Dessutom har vi tagit del av tre noterade fastighetsbolags årsredovisningar och intervjuat två experter på området. Vår slutsats är att de värderingsmetoder som fastighetsbranschen använder idag stämmer väl överens med de metoder som finns angivna i RR 24/IAS 40.

Vinst nu eller senare? : En studie hur företag intäktsredovisar sin entreprenadverksamhet

Rubrik        Vinst nu eller senare? ? En studie hur företag intäktsredovisar sin entreprenadverksamhetProblem      Intäktsredovisning är ett av de mest problematiska områden som normsättare och praktiker har att handskas med idag. Detta beror på många anledningar, men framförallt råder det en ovisshet för hur intäktsredovisningen ska gå till. IASB har utvecklat standarderna IAS 18 Intäkter samt en specialiserad intäktsredovisning via IAS 11 Entreprenadavtal, som vägledning för företagen. Kraven som finns i dagens regelverk är dock komplexa och relativt öppet formulerade.

Värdering av råvarulager: en fallstudie av ett tillverkande företag

Redovisningens utgångspunkt är användarnas informationsbehov samt att det finns ett kvalitetskrav på redovisningens egenskaper. Företagens värdering av tillgångar bör vara objektiv, kunna styrkas och vara förenlig med principerna för en rättvisande bild. Varulagret är en av de viktigaste posterna i företagens balansräkningar och för tillverkande företag består oftast varulagret till stor del av råvarulagret. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken betydelse lagar, rekommendationer och principer har vid värderingen av råvarulagret i ett tillverkande företag. Vi vill även identifiera och förklara troliga bedömningsproblem som kan uppkomma för att ge en rättvisande bild, vid värdering av råvarulager.

Successiv vinstavräkning av entreprenader : Alternativa beräkningsmetoder för färdigställandegraden

Sedan den 1 januari 2005 ska alla noterade svenska företag följa de internationella redovisningsstandarderna IFRS/IAS i sin koncernredovisning. En bransch som har påverkats av detta är byggbranschen som i sin redovisning av entreprenader ska använda sig av metoden successiv vinstavräkning. När denna metod används beräknas intäkterna utifrån entreprenadens färdigställandegrad. Vid fastställandet av färdigställandegraden rekommenderas och används en beräkning utifrån produktionskostnader. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns andra beräkningsmetoder som ger ett mer rättvisande resultat utifrån Redovisningens kvalitativa egenskaper och grundläggande principer.

IASB:s kvalitativa egenskaper - återspeglas kapitalmarknadsperspektivet?

Syftet med denna studie är att utvärdera IASB:s kvalitativa egenskaper utifrån kapitalmarknadsperspektivet. Vi har använt oss av en deduktiv metod med utgångspunkt i empirin. Denna utgörs av IASB:s kvalitativa egenskaper. Dessa har utvärderats främst utifrån de teorier som lades fram i Trueblood-rapporten från 1973. För att få en djupare förståelse för hur egenskaperna ger sig uttryck i praktiken har vi undersökt detta med hjälp av IAS 18, standarden för intäktsredovisning.

Redovisning av pensionsplaner : En kvalitativ studie

Denna uppsats är en kvalitativ studie av de två olika pensionsplaner som används av företag, förmåns- och avgiftsbestämd. Studien ämnar undersöka om förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner skiljer sig åt från varandra i årsredovisningens utformning och i så fall på vilket sätt dessa skillnader påverkar användaren. Empirin visar genom en studie av årsredovisningar hur pensionsplanerna redovisas i dessa. För att sedan analysera hur detta ter sig för användaren används Redovisningens kvalitativa egenskaper i kombination med vedertagna redovisningsprinciper. Analysen utvärderar respektive redovisningsmetod för pensionsplanerna utefter modellens kvalitativa egenskaper och principer.

Utveckling av miljöredovisningspraxis i svenska börsbolag

Sammanfattning Syfte-Syftet med denna studie är att kartlägga svenska börsbolagens praxisutveckling inom miljöredovisning. Studien har utgångspunkt i postulatet monetär enhet, postulatet redovisningsenhet och Redovisningens kvalitativa egenskaperMetod-I denna studie har kvantitativ metod använts. Datahar samlats in genom att studera företagens miljöredovisningar som återfinns i årsredovisningen eller hållbarhetsredovisningen. Sedan harinsamladdata presenterats med hjälp av deskriptiv statistik. Resultat har sedan sammanställts i tabeller och diagram.

IAS 36 p 134 - Hur väl uppfylls upplysningskraven?

Syftet med uppsatsen var att kartlägga huruvida upplysningskraven i IAS 36 p 134 uppfylldes i koncernernas årsredovisningar på Large Cap-listan. Om vi fann att upplysningskraven inte efterlevdes, hade vi för avsikt att utreda i vilken utsträckning och varför. Vi bestämde oss för att göra två undersökningar och valde att använda oss av både den kvalitativa samt den kvantitativa metoden. Deduktiv ansats var grunden i vår uppsats och vi valde att utnyttja den kvalitativa forskningen för att förtydliga de resultat vi erhöll genom den kvantitativa forskningen. I litteraturgenomgången gick vi igenom regleringen av redovisningen.

1 Nästa sida ->