I den här tekniska rapporten försöker författarna att lyfta fram ett alternativt sätt att kalkyleraprojekt inom näringslivet. Metoden kallas Successiv kalkylering eller successivprincipen.Allt för många projekt är komplexa och det är ofta som kalkylerna inte stämmer. Med den härmetoden förenklar man inte projektens komplexitet, utan bryter ner osäkerhetsfaktorerna såatt man därefter ser projektet med neutrala ögon. På så sätt har beställaren möjligheter att taställning till hinder som kan äventyra hela projektet. Därefter kan man välja att gå vidare medprojektet fullt medveten om eventuella osäkerheter eller avstår från att genomföra projektet.Om man går vidare med projektet kan man ta fram handlingsplaner i ett mycket tidigt stadiumoch förebygga kostsamma misstag.Rapporten utgörs av en större litteraturbakgrund.

Problem: Problemet för de kommunala verksamheterna är hur de ska få de tilldelade resurserna att räcka till för att tillfredsställa kommuninvånarnas behov. Under senare tid har man infört nya styrverktyg inom den kommunala verksamheten, ett av dessa är ABC-kalkylering. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera varför Uppsala kommun inte fortsatte med ABC-kalkyleringen efter pilotstudien. Vi vill även reda ut om skolverksamheten skulle kunna använda sig av en ABC-kalkylering för att få en mer produktiv resursfördelning. Metod: Vi har valt att arbeta med skolverksamheten inom Uppsala kommun och ABC-kalkylering inom grundskolan.

Denna uppsats behandlar utformningen av ett kalkylsystem i ett mindre husbyggnadsföretag. Vårt syfte har varit att undersöka det nuvarande kalkylsystemet på Englundshus AB och föreslå förbättringar. Prissättning är ett viktigt konkurrensmedel och för att kunna göra en bra prissättning behövs bra kalkyler. Små företag har ont om resurser att lägga på ett kalkylsystem men har ändå stort behov av noggranna kalkyler. Vår undersökning baserar sig på intervjuer med fallstudieföretagets VD Jarkko Erikshammar och ekonomiansvarige Johanna Vikström samt att vi följt Jarkko Erikshammar under hans dagliga arbete med kalkylering.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka rådande praxis bland konsultföretagen vad det gäller redovisningen av projekt som löper över mer än en redovisningsperiod. Vi vill klargöra hur successiv vinstavräkning går till samt varför företagen redovisar de pågående projekten på det sätt de gör. För att få en så bra bild som möjligt vill vi jämföra olika konsultbranscher och företag i olika storleksklasser för att eventuellt kunna finna likheter och skillnader i dessa variabler. Metod: För att uppfylla vårt syfte med uppsatsen och för att kunna svara på vår problemställning började vi med att studera det som var skrivet inom området. Dock fanns det inte tillräckligt med information att finna.

Denna undersökning syftar till att kartlägga utbredningen av aktivitetsbaserade kalkyler i sydsvenska processindustrier. Vidare vill vi, i tre av dessa företag, djupgående beskriva och analysera de kalkylmetoder som dessa företag använder sig av. Uppsatsen är tudelad. Först har en enkätundersökning använts för att kartlägga utbredningen av ABC-användare i det sydsvenska näringslivet. För att få en djupare förståelse för företagens kalkylerande har sedan personliga intervjuer genomförts med tre företag från kartläggningsstudien.

Det finns ingen enhetlig syn inom redovisningsteorier på vad som utgör redovisningens huvudsakliga syfte. Utgångspunkten i denna uppsats är att redovisningen är ett språk och kommunikationsmedel för kapitalmarknadens aktörer. För att redovisningen ska uppnå en rättvisande bild av ett företags ställning och resultat krävs att informationen uppfyller ett antal kvalitativa egenskaper. Dessa egenskaper är relevans, tillförlitlighet, jämförbarhet och begriplighet. Vid projekt som sträcker sig över flera redovisningsperioder, så kallade pågående arbeten, uppkommer ett värderingsproblem då realisationsprincipen och försiktighetsprincipen kommer i konflikt med matchningsprincipen.

Konkurrensen inom bilindustrin blir alltmer intensiv och globaliseringen ställer stora krav på underleverantörerna i Sverige. Fordonsindustrin är en bransch där underleverantörerna för tillfället är mycket prispressade. Med tanke på fordonsindustrins utveckling tyckte vi det var mycket intressant att Plastal, ett av världens ledande termoplastiska tillverkningsföretag önskade hjälp med ett problem angående verksamhetens kalkylering. Syftet med detta examensarbete var att analysera efterkalkylsystemet för att få en överblick över systemets funktionalitet och betydelse. Dessutom har vi belyst vikten av klara rutiner i Plastals produktkalkylering så att de på ett snabbt, lätthanterligt och tillförlitligt sätt ska kunna arbeta med successiv efterkalkylering och ständigt uppdaterade kalkyler.

Problemet med traditionell självkostnadskalkylering är att de indirekta kostnaderna ofta fördelas efter produktionsvolym och att det därför finns en risk för att vissa produktgrupper subventionerar andra. Det här är vanligt inom företag med stort produktsortiment, som exempelvis i läkemedelsbranschen. ABC-kalkylering däremot utgår från att aktiviteter konsumerar resurser och att det är produkter som konsumerar aktiviteter. Således kan man genom ABC-kalkylering skapa en mer tillförlitlig fördelning av kostnaderna. Syfte Syftet med vår uppsats är att genom en fallstudie beskriva och analysera traditionell produktkalkylering för ett läkemedelsföretag.

Vi har inte funnit några konkreta sammband mellan hanteringen kvalitetsbristkostnader och Volvo Pentas användande av ABC-kalkylering. Vidare har vi kunnat konstatera att medvetenheten om att det finns kvalitetsbristkostnaderna inom företaget är relativt stor. Dock finns väldigt få system eller verktyg för kontroll och uppföljning av kostnader som orsakas av kvalitetsbrister. Vårt förslag till Volvo Penta är att, under den lönsamma period som företaget nu befinner sig i, upprätta ett system som fångar upp företagets kvalitetsbristkostnader. Vi tror att detta kan generera stora kostnadsbesparingar i framtiden..

I takt med ökad globalisering och konkurrens, runt om i världen, har kundernas preferenser förändrats. Detta har gjort att företagen måste kunna kalkylera bättre med faktorerna pris och kvalitet. Mot bakgrund av detta behandlar denna uppsats i vilken omfattning stora sågverksföretag arbetar med kalkylering i sin ekonomistyrning. Dels har jag beskrivit den arbetsgång som tillämpas vid kalkylering i branschen och dels har jag jämfört denna med arbetsgången vid så kallad ?target costing? (målkostnadskalkylering).

Denna studie undersöker framförallt god redovisningssed och rättvisande bild samt vilka konsekvenser dessa begrepp får för byggbranschen. Det visar sig att det trots detaljerade regelverk ändå finns utrymme i lagen för tolkning och subjektiva bedömningar vid entreprenader, varulager och avyttring av fastighet. Arbetsgången inleddes med en teoristudie för att göra en fördjupning och inblick i ämnet. Olika redovisningsprinciper i tillämpliga delar har studerats. Liksom även de internationella regelverken även om uppsatsen har begränsats till svenska förhållanden.

Why has some cyber-attacks been more successful than others? There has been in the near past examples of cyber-attacks used with different purposes. How do we understand these chosen targets and what result the attack accomplished?Research has discussed similarities between aviation warfare and cyber warfare, and how the first could explain what is happening in cyber warfare now. There is also opposing opinions whether cyber warfare should be seen as a method to alone force a will on your opponent or if cyber warfare should mere be supporting other military means.

Det finns en rad olika skrivna vetenskapliga artiklar om vad kalkylering är. Men hur används kalkyleringen utav ledningen i ett företag? Används kalkyleringen som ett styrverktyg? Syftet med studien har varit att beskriva och analysera hur kalkyleringsarbetet och utformningen av kalkyleringen påverkar styrningen av ett företag. Jag har därför utformat följande frågeställning: Hur påverkar kalkyleringen och framtagandet utav fördelningsnycklar styrandet utav verksamheten? Jag har valt att undersöka mitt syfte och min frågeställning genom en aktionsstudie på Ardagh Glas i Limmared.

I dagens industrisamhälle anses projektarbete som den självklara modellen för utvecklingsarbete. Första steget i projekt där information spelar en väsentlig roll är vid kalkylering . Det är här projektets framtid avgörs. Här gäller det att vara tydlig med den information som sammanställs samt lagra den för effektiv åtkomst för projektmedlemmarna. Utan ett väl fungerande informationsflöde får organisationen svårt att anpassa sig till förändringar samt problem som uppstår.

As IT service departments in organisations are becoming more complex and customised, the indirect costs are increasing in relation to the total costs. The difficulty of fully estimating and identifying the spread of the cost in the IT service department is increasing. As a result, firms tend to budget the business unit as a total cost rather than as a spread of defined costs. In order to deal with this challenge an ABC calculation will be applied. The Time Driven ABC model will be conducted in OMX´s Servicedesk unit within the IT services.