Syftet med vår studie är att undersöka hur en utvald grupp av nyblivna lärare i förskoleklass - år 6 upplevde det första året i yrket. Vårt syfte är även att ta reda på vad de upplever att lärarutbildningen har bidragit med för deras Yrkessocialisation. Vi vill också undersöka hur en utvald grupp av erfarna lärare tänker kring sin utbildning och vad den bidragit med för deras Yrkessocialisation. Slutligen är vårt syfte att undersöka vilka uppfattningar dessa nyblivna respektive erfarna lärare har kring begreppet mentorskap. Metod: Vår undersökning utgår såväl från en kvalitativ ansats som från en komparativ ansats.

Tidigare studier visarvikten av en bra Yrkessocialisation för verksamhetens lönsamhet och den anställdes utveckling i sin yrkesroll. Syftet med studien äratt belysa enhetschefernas upplevelse av hurderas Yrkessocialisation formardem till chefer. Följande frågor ställs: Hur socialiserar den kommunala äldrevården in sina enhetschefer?samthur upplever enhetscheferna själva att deras yrkesidentitet formas i yrkessocialiseringsprocessen på deras nya arbete? Den teoretiska utgångspunkten ärrollteorin. Studien genomförsmed en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av fyra kommunanställdaenhetschefer.

Avsikten med vår studie har varit att undersöka vilken yrkesroll eller vilka yrkesroller några yrkeslärare på Hotell- och restaurangprogrammet kan identifiera sig med samt vad som ligger till grund för denna identifiering. Dessutom har vi velat ta reda på möjligheten att kombinera tidigare yrkesidentitet med läraridentiteten. För att nå vårt syfte har vi använt metoden intervjuer, där sex yrkeslärare intervjuats. Det vi funnit i intervjumaterialet är att undervisningen på HR-programmet genomsyras av yrkeslärarens båda yrkesroller. Vi har kunnat se att yrkesläraren fortfarande har en stark yrkesidentitet tillhörande restaurangbranschen.

Syftet med denna uppsats är att fokusera de queera ögonblicken i J.R.R. Tolkiens trilogi The Lord of the Rings för att visa att det queera finns i kulturen på samma sätt som det icke-queera. När är de två hobbitarna Frodos och Sams relation queer? Vad gör den queer? Hur kan vi förstå denna queerhet i termer av homosocialitet och homoerotik? Uppsatsen är inspirerad av Tiina Rosenbergs queera läsningar, jag använder mig dessutom av Adrienne Richs teori om "lesbisk kontinuitet" och Sedgwicks resonemang om manligt homosocialt begär. Jag har kommit fram till att Frodos och Sams relation rör sig mellan mer och mindre queerhet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka nyblivna prästers yrkesidentiteter. För att besvara syftet har en intervjustudie med fem nyblivna präster gjort. Intervjuerna har i huvudsak behandlat pastorsadjunkternas upplevelser av att vara nyblivna präster. Teorin som använts behandlar socialisation och Yrkessocialisation. Peter L.

Syftet med denna undersökning var att förstå och beskriva sjökaptensstudenters upplevelser av handledning vid utförandet av uppgifter som krävs för att uppnå lärandemålen under delkursen Fartygsförlagd utbildning 1 (1FF01K). Halvstrukturerade personliga intervjuer genomfördes med åtta förstaårsstudenter mellan den 25:e mars och den 5:e april 2013. Dessa spelades in och transkriberades för att sedan tolkas och struktureras i olika kategorier beroende av upplevelser. Strategiskt urval användes för att välja ut informanterna vilka intervjuades med hjälp av ?critical incident technique?.

Syftet med studien var att ta reda på hur enhetschefer inom äldre- och handikappomsorgen uppfattade utbildningens betydelse i yrkesutövandet. Studien vill belysa vilken kunskap och kompetens enhetscheferna har och hur den används i deras yrkesverksamhet. Vidare undersöktes förekomst av skillnader eller likheter i enhetschefernas uppfattning om deras utbildningsbakgrunds relevans i yrkesutövandet, beroende på om de hade en yrkes- eller en teoretisk examen. Vi använde oss av intervjuer för att möjliggöra följdfrågor. I bakgrunden behandlades bland annat sociala omsorgsprogrammets utveckling, en beskrivning av de teoretiska utbildningarna, enhetschefsyrket och dess utveckling, ämnet social omsorg och Yrkessocialisation.

Denna studie handlar om lärarstudenters upplevelser av verksamhetsförlagd utbild­­ning och synliggör roller som uppkommer i interaktion mellan handledare och student under handledning. Studien genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer med lärarstudenter och utgår från följande frågeställningar:Hur upplever studenterna omedelbar interaktion med handledare under verksamhets­förlagd utbildning?Vilka roller kan identifieras bland lärarstudenter och handledare under verksamhetsförlagd utbildning?Resultaten framhäver att studenterna, på grund av relationens asymmetri, ofta rättar sig efter handledarens agerande och förväntningar. Handledningen sker i de flesta fall på handledarens villkor. Enligt resultatet har handledarens synliga inställning till studenten och VFU betydelse för studentens agerande.

Syftet med detta examensarbete är att beskriva och analysera handledares och elevers upplevelser av ett nytt APU-upplägg för förstaårselever som genomförts på försök under läsåret 2007-2008 på Omvårdnadsprogrammet. Det nya upplägget syftar till att utveckla APU:n, stärka samverkan mellan skolan och yrkeslivet samt ge eleverna en tidig inblick i yrket som omsorgsassistent för att ges möjlighet att känna efter om de valt ?rätt? program. De metoder jag använt mig av har varit kvalitativa och bestått av att intervjua handledarna och att låta eleverna göra skriftliga utvärderingar. Efter att ha analyserat intervjuer och utvärderingar har jag kommit fram till att handledarträffen inför introduktionsveckan upplevts positivt av både handledare och elever. Eleverna ansåg att det skapade en trygghet att få träffa handledaren och prata lite med denna innan de möttes på APU-platsen och handledarna tyckte att de fick bra och tillräcklig information på träffen och kände sig förberedda att ta emot eleverna.

Syftet med uppsatsen har varit att få ökad kunskap om nyexaminerade lärares möte med sina nya arbetsplatser och att mer specifikt se på kopplingen mellan lärarutbildningens olika delar och yrkeslivet. Frågor som har behandlats var om lärares socialisation in i läraryrket, pedagogiska teorier i lärarutbildningen och praxisnära teorier i yrkeslivet.Uppsatsen har sin grund i en fallstudie från 2006 där studenter under sin sista termin på lärarutbildningen har intervjuats, och därifrån har vi gått vidare med en ny fallstudie där lärare som har varit ute i yrkeslivet ett till två år har intervjuats. Vid de senare intervjuerna har även en didaktisk analys/observation gjorts före intervjutillfället. För att få en uppfattning om studenters syn på det teoretiska innehållet i lärarutbildningen har även en enkät med en öppen fråga gjorts.Uppsatsen har visat på att kraven som ställs på lärarutbildningen är höga och motsägelsefulla. Staten betonar akademisering av utbildningen.

Sammanfattning Detta examensarbete har till syfte att försöka ge dig som läsare en ökad förståelse för vad som påverkar vägledares val av arbetsmetoder i mötet med de vägledningssökande samt ge en djupare insikt i hur vägledarna reflekterar kring dessa val. Det är vägledarnas egna perspektiv och uppfattningar vid val och resonemang kring arbetsmetoder som är i fokus för studien. Arbetet har genomförts vid Vägledningscentrum i Göteborg hösten 2009. Vägledningscentrum i Göteborg är en plattformsorganisation där de anställda vägledarna har sin utgångspunkt. Samtliga av de anställda vägledarna har en studie- och yrkesvägledarutbildning, med undantag av några som har en annan utbildningsbakgrund i kombination med yrkeserfarenhet, men där kompetensen bedöms likvärdig av organisationen. Med avsikt att söka svar på våra frågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts med sju vägledare, samt en person från ledningen av Vägledningscentrum. De teoretiska ramverk som presenteras i arbetet är av betydelse för att analysera det ämne vi valt att undersöka samt för att kunna förankra det insamlade intervjumaterialet till relevant litteratur, med syfte att försöka besvara våra två frågeställningar. Vägledarna som intervjuats påverkas av en rad faktorer i valet av arbetsmetoder i mötet med den vägledningssökande. Resonemanget vid svar på flertalet intervjufrågor har vart relativt lika vägledarna emellan, medan åsikterna gått mer isär på andra punkter. Att organisationen, Vägledningscentrum, påverkar framkommer tydligt, så som i form av arbetsplanen som vägledarna arbetar utifrån och den fortbildning som de anställda får ta del av.

Denna C-uppsats är en litteraturstudie, en forskningsöversikt över ämnet socialisering till lärare.  Syftet med studien var att besvara tre frågor (a) Vad är yrkessocialisering till lärare och hur går den till? (b) Hur kan yrkessocialisering till lärare mätas och undersökas? (c) Hur har detta mätts tidigare och vad har man kommit fram till?Litteraturstudien bygger på en analys av nio vetenskapliga artiklar som alla handlar om lärares yrkessocialisering. Studien visade att lärare skapar sina yrkesidentiteter genom att använda sig av olika metoder, till exempel reflekterande samtal. Den blivande lärarens uppväxt och egen skolgång har betydelse för att de väljer att bli lärare. Lärarutbildningen, den första arbetsplatsen och de första kollegorna har också påverkat individerna i deras yrkessocialisering.Eftersom socialisationsprocesser är mycket komplicerade företeelser var inte syftet att ge någon exakt förklaring till hur socialisation går till utan snarare att ge exempel på olika sätt att mäta och redogöra för hur olika delar av Yrkessocialisationsprocessen till lärare kan se ut.Till denna studie valdes nio artiklar, de lästes igenom och viktiga partier markerades.