Sök:

Sökresultat:

27 Uppsatser om Behaviorismen - Sida 1 av 2

Om barn i skolan med ADHD : Pedagogers erfarenheter av att arbeta med barn med ADHD

Studiens syfte är att se vad olika sorters pedagoger inom skolan skulle kunna berätta och beskriva om vad de har för erfarenhet och om arbetet med elever med diagnosen ADHD, vilka utmaningar som möts och vilka arbetssätt som kan användas. Kvalitativa intervjuer var den metod som användes, och intervjuerna spelades in med mobiltelefon för att inte missa vad pedagogerna från de fyra olika skolorna som intervjuades berättade och beskrev. Som teoretiskt perspektiv valdes Behaviorismen som användes som analysverktyg för analysen. Resultatet visar att det inte bara finns ett arbetssätt pedagogerna använder utan av flera olika metoder. Den visar även deras erfarenheter och utmaningar av- och i skolan.

Retoriska strategier i en roman : Om Maria Svelands Bitterfittan

Detta är en studie som syftar till att ta reda på hur två pedagoger arbetarmed datorer och belöning. I bakgrunden presenterar vi bland annatbegreppet motivation samt att vi går igenom några centrala delar i Behaviorismen.För att finna svar till vårt syfte använde vi oss av observationeroch semistrukturerade intervjuer. I analysen av resultatet inspireradesvi av hermeneutiken och vår tolkning är att pedagogerna blandannat använder sig av datorerna för att motivera eleverna. Vår studieavslutas med en kortare sammanfattning av resultatet där vi lyfter framnågra egna tankar samt att vi ger tips på vidare forskning..

Datorn - en motivationshöjare?

Detta är en studie som syftar till att ta reda på hur två pedagoger arbetarmed datorer och belöning. I bakgrunden presenterar vi bland annatbegreppet motivation samt att vi går igenom några centrala delar i Behaviorismen.För att finna svar till vårt syfte använde vi oss av observationeroch semistrukturerade intervjuer. I analysen av resultatet inspireradesvi av hermeneutiken och vår tolkning är att pedagogerna blandannat använder sig av datorerna för att motivera eleverna. Vår studieavslutas med en kortare sammanfattning av resultatet där vi lyfter framnågra egna tankar samt att vi ger tips på vidare forskning..

Lärares resonemang kring lärande : Åtta grundskolelärares resonemang kring hur de skapar förutsättningar för lärande då elever med utvecklingsstörning ingår i grundskolegruppen.

Studiens syfte är att undersöka hur åtta lärare i grundskolan resonerar kring hur de skapar förutsättningar för lärande, då elever med lindrig utvecklingsstörning som läser enligt grundsärskolans läroplan ingår i grundskolegruppen. Studien har en kvalitativ forskningsansats med utgångspunkt i lärandetraditionerna Behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella traditionen.För att genomföra studien användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta lärare i grundskolan som har elever med lindrig utvecklingsstörning individintegrerade i sin grupp. Studiens resultat har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys där sju kategorier som skapar försättningar för lärande analyserats fram. De sju kategorierna är:Goda relationer och gemenskap, Lärarens ledarskap och tydliga kunskapsmål, Variation av arbetsmetoder, Samarbete och kommunikation, Individuella anpassningar och hjälpmedel, Kunskap kring didaktik, elevutveckling och styrdokument och Samverkan och stöd i organisationen.En ytterligare djupare analys genomfördes för att se likheter och variationer mellan lärarnas resonemang kring hur de skapar förutsättningar för lärande och där de olika lärarnas resonemang kopplades till de tre olika lärandetraditionerna Behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella traditionen. Fem olika "lärartyper" analyserades fram.Slutsatser som dragits är att lärarna har många gemensamma strategier för att skapa förutsättningar för lärande, men att det finns en variation hos lärarna, där flera lärare anser att de använder sig av goda relationer och gemenskap, varierade arbetsmetoder och kommunikation och samspel för att skapa förutsättningar för lärande och där lärarnas resonemang bygger på en variation utifrån de tre lärandetraditionerna.

Att täppa en läcka : En analys av British Petroleums kommunikativa strategier efter oljekatastrofen i Mexikanska golfen

Detta är en studie som syftar till att ta reda på hur två pedagoger arbetarmed datorer och belöning. I bakgrunden presenterar vi bland annatbegreppet motivation samt att vi går igenom några centrala delar i Behaviorismen.För att finna svar till vårt syfte använde vi oss av observationeroch semistrukturerade intervjuer. I analysen av resultatet inspireradesvi av hermeneutiken och vår tolkning är att pedagogerna blandannat använder sig av datorerna för att motivera eleverna. Vår studieavslutas med en kortare sammanfattning av resultatet där vi lyfter framnågra egna tankar samt att vi ger tips på vidare forskning..

Åtgärdsprogram som verktyg för elevers lärande : En enkätstudie

Vi har gjort en empirisk studie och vårt syfte har varit att undersöka lärares syn på åtgärdsprogram som ett verktyg för elevers lärande i grundskolans senare år. Vi har gjort en kvantitativ studie och som datainsamlingsmetodVåra slutsatser med denna undersökning är att lärarna anser att åtgärdsprogram är ett nödvändigt dokument mer än ett användbart verktyg för dem själva. Åtgärdsprogrammen ses som ett nödvändigt dokument för vårdnadshavarna mer änVi hoppas att denna undersökning ska vara till nytta för beslutsfattare, lärare och elever i skolorna. Vi tror att vi tillsammans ständigt behöver reflektera över åtgärdsprogrammens betydelse som verktyg för elevers lärande. Det.

Motivation till en ökad inlärning inom historieämnet

Detta utvecklingsarbete undersöker hur man genom behavioristiska metoder, så som betingning, försöker öka elevernas studiemotivation inför historieämnet. Eleverna har fått jämföra resultaten från två prov, ett före och ett efter momentets genomgång. De har därefter svarat på en enkät angående deras motivation och hur de upplever stress. Det vi kom fram till var att när eleverna ser sin egen kunskapsutveckling så blir de motiverade till ökade studier i historieämnet. Eleverna upplevde det även som positivt att de fick möjlighet att veta innan momentet vad det är som de skall kunna när momentet är slut.

Lektionen om substantiv : En illustration från tre teoretiska positioner

Enligt läroplanen ska alla elever bli tillgodosedda det svenska språket och dess uppbyggnad genom undervisning. Vi fann det då intressant att utforma en gemensam lektionsplanering som skulle varieras utifrån tre olika teoretiska positioner, socialkonstruktivismen, individkonstruktivismen och Behaviorismen. Vidare valdes att utgå ifrån ett lärandeobjekt, substantiv med inriktning på obestämd och bestämd form, i singular och plural form. Dessutom ska studien visa hur elevernas kunskapsutveckling ser ut efter genomförd undervisning, det gjordes genom skriftliga tester. De tre elevgrupper som ingick i studien var elever i årskurs 2, årskurs 2-3 och årskurs 3.

Information i spel : Hur presentation av information påverkar lärandet

Detta arbete undersöker huruvida sättet information i spel presenteras på, kan påverka en individs inlärning. Undersökningen fokuserar på två olika teorier inom inlärning, den ena är Behaviorismen och den andra är lärandet som en social process eller sociokultur som den också kan kallas. Två versioner av ett spel har skapats där respektive lärandeteori har använts. Undersökningen har därefter gjorts på två urvalsgrupper som fått spela igenom spelen för att sedan svara på kunskapsfrågor. Resultatet från de två urvalsgrupperna var spridda, där den yngre målgruppen gynnades mer av ett behavioristiskt lärande, medan den äldre gruppen gynnades mer av det sociokulturella.

Det inre språket - om elevers metakognition

Vårt arbete handlar om elevers metakognition vilket innebär att man kan reflektera och vara medveten om hur man lär och utvecklas. Rent konkret innebär det till exempel hur man går till väga när man löser problem, fattar beslut, tolkar en text eller söker i minnet. I arbetet kommer vi att åskådliggöra elevernas metakognition i samband med läsutveckling och se om det finns skillnader mellan könen. Vi kommer även att jämföra elevernas svar med pedagogernas uppfattningar om eleverna för att kunna tillföra en bild som beskriver det pedagogiska arbetet som antingen utvecklande eller begränsande. De teoretiska utgångspunkterna är den kognitiva utvecklingen, Behaviorismen, dialogen och reflektionens pedagogik.

Vilken betydelse har Skinners teorier om operant betingning i svenska förskolor

Denna kvalitativa och induktiva studie, där jag har samlat ihop och bearbetat stora mängder information, analyserat den och dragit slutsatser, avser att undersöka och analysera begreppet operant betingning, och dess betydelse för barns utveckling, samt hur de uppfattningarna om teorierna kan förstås och tolkas mot bakgrund av begreppet fostran i verksamheternas styrdokument, Lpfö 98. Jag har belyst olika aspekter av operant betingning i förskolor för att öka validiteten för reabilliteten. Olika begrepp i Skinners teori används för att förklara och kommentera fyra utvalda händelser och Bronfenbrenner används som komplement för att försöka förklara miljöns effekt på beteenden.I teorikapitlet beskriver jag fyra tidigare forskningsstudier, som jag kommit i kontakt med i mitt sökande när jag har använt mig av mina nyckelord som har relevans för min studie. Jag har även gjort en beskrivning av Skinners teoretiska resonemang kring operant betingning och Bronfenbrenners utvecklingsekologi samt olika synvinklar på deras teorier..

Elevers lärande

Syftet med uppsatsen är att få kunskap om elevers lärande i klassrummet. Utifrån syftet har forskningsfrågan "Hur ser elever på sitt lärande avseende undervisningen i klassrummet?" formulerats. Avseende denna fråga har jag intervjuat sex gymnasieelever. Det visar sig i undersökningen att eleverna ser på sitt lärande i klassrummet som viktigt.

Läraren, kunskapen och likvärdigheten : En problematisering av kunskapssyn och likvärdighet i bedömning

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur den enskilde lärarens kunskapssyn kan komma till uttryck i bedömningspraktiken, och hur detta kan påverka likvärdigheten i bedömning och betygsättning. Den teoretiska utgångspunkten har varit de lärandeteorier som speglat den svenska skolan de senaste hundra åren; Behaviorismen, kognitivismen, pragmatismen och det sociokulturella perspektivet samt teorier om provkonstruktion. Tillvägagångssättet för studien var två olika metoder, dels en kvalitativ textanalys av prov och dels kvalitativa intervjuer av lärarna som delgett sina prov för analys. Studien avgränsades till tre yrkesverksamma lärare i en mindre kommun i södra Sverige. Resultatet av studien kom att visa att lärarna i studien till viss del talar om kunskap på ett sätt, men praktiskt i handling inte testar av samma kunskap.

Hur påverkar två undervisningsmetoder lärande? : En jämförande studie av två etablerade synsätt på undervisning

Dennauppsats har genom en experimentell studie undersökt om två olika sorters under­visningsmetoderger olika effekt på elevers lärande. De två teorier/undervisningsmetoder somhar jämförts är Behaviorismen och konstruktivismen. Två slumpmässigt utvaldagrupper har utsatts för två olika interventioner (de tvåundervisningsmetoderna) och sedan har de olika effekterna på lärandetutvärderats med hjälp av ett mätinstrument utformat som ett kunskaps­provinnehållande två olika frågetyper. Det insamlade materialet har sedananalyserats kvantitativt. Deresultat som denna studie presenterar visar inte på några statistisktsignifikanta skillnader mellan de två grupperna gällande lärande. Båda grupperpresterar likvärdiga resultat på frågetyp A såväl som på frågetyp B. Resultatenhar diskuterats i relation till befintlig litteratur och tydligast koppling hargjorts till de studier som förespråkar ett förhållningssätt som influeras av debåda olika undervisnings­metoderna.

ASL - Att skriva sig till läsning : En jämförande studie om datoranvändningens påverkan på elevers läs- och skrivutveckling

Studiens syfte är att se vad olika sorters pedagoger inom skolan skulle kunna berätta och beskriva om vad de har för erfarenhet och om arbetet med elever med diagnosen ADHD, vilka utmaningar som möts och vilka arbetssätt som kan användas. Kvalitativa intervjuer var den metod som användes, och intervjuerna spelades in med mobiltelefon för att inte missa vad pedagogerna från de fyra olika skolorna som intervjuades berättade och beskrev. Som teoretiskt perspektiv valdes Behaviorismen som användes som analysverktyg för analysen. Resultatet visar att det inte bara finns ett arbetssätt pedagogerna använder utan av flera olika metoder. Den visar även deras erfarenheter och utmaningar av- och i skolan.

1 Nästa sida ->