Syftet med uppsatsen är att exponera och tydliggöra vilka verktyg/arbetssätt projektledare kan använda sig av i Evenemangsprojekt för att hantera stress hos projektdeltagarna. De två frågeställningarna som vi anser har kunnat besvara detta syfte är: På vilket sätt kan stressorer förekomma i ett Evenemangsprojekt? Samt. Hur kan en projektledare arbeta med stresshantering i ett Evenemangsprojekt.Metoden som vi har valt för att besvara dessa frågeställningar är kvalitativa intervjuer, dessa har varit semistrukturerade, till ett riktat urval respondenter. För att komma åt vilka stressorer som kan påverka projektmedlemmarna i ett Evenemangsprojekt har vi intervjuat två projektdeltagare.

Denna studie syftade till att finna svar hur verksamheter som genomför Evenemangsprojekt arbetar med riskhantering och vilka sekundära effekter riskhanteringen kan leda till. Studien syftade även till att finna svar ifall evenemangsansvariga anser att riskhantering är lönsamt. Anledningen till att vi valt att studera detta ämne är för att evenemangsindustrin är en av de störst växande marknaderna. Evenemang av olika karaktär attraherar stora folkmängder och riskerna blir mer påtagliga desto fler människor som samlas på en och samma plats. Teori och tidigare forskning visar att alla Evenemangsprojekt inte genomför en tillräcklig riskhantering, trots att riskerna är många och dess konsekvenser kan vara förödande.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med Evenemangsprojekt för att få en uppfattning om hur de arbetar och ser på riskhantering.

Denna studies syfte är att undersöka de faktorer som motiverar ideella arbetare i Evenemangsprojekt samt hur projektledare resonerar och reflekterar kring att motivera ideella arbetare. Studien ämnar att ta reda på hur projektledare från fyra olika Evenemangsprojekt gör för att motivera ideella arbetare. Resultatet kan bidra till att framtida projektledare får tips kring vilka verktyg de kan använda för att skapa motivation hos sina ideella arbetare.Studiens huvudfrågor med tillhörande underfrågor är:? Hur agerar projektledare för att skapa motivation hos de som arbetar ideellt i Evenemangsprojekt?- Vilka delar i projektledarens agerande är de mest framgångsrika gällande att skapa motivation?? Hur tänker projektledare kring motivation hos ideella arbetare?- Vad motiverar ideella arbetare i Evenemangsprojekt?Resultaten i studien kommer från den kvalitativa metoden informant- och respondentintervju. Intervjuerna hålls med fyra olika projektledare, en från varje organisation samt två ideella arbetare från varje organisation.

Projekt har blivit en arbetsform som är vanlig i många branscher, i många organisa-tioner och för många olika uppgifter, och som dessutom ofta är det normala sättet att arbeta. Idag finns ett stort antal företagsspecifika och generella projektmodeller. Des-sa är vanligen normativa och definierar ofta faser, roller, beslutspunkter och doku-ment i ett idealiserat typprojekt. De är ofta tänkta för en viss kategori av projekt med vissa gemensamma särdrag, t.ex. likartade projektmål, genomförs i samma bransch eller har fokus på vissa aktörer.Undersökningen utgår från en modell som består av fem projektarketyper ? Pro-duktutvecklingsprojekt, Marknadsprojekt, Interna förändringsprojekt, Kundorder-projekt och Evenemangsprojekt ? som tillsammans på ett stiliserat sätt beskriver alla projekt som bedrivs som en del i en moderorganisations verksamhet.Undersökningen söker besvara om den undersökta modellen kan vara till nytta för ledningen av det Undersökningen är i sin helhet genomförd som en litteraturstudie.Undersökningens resultat tyder på att den domän som projektarketypmodellen be-skriver ? projekt inom yrkesmässiga organisationer och däri främst projektorientera-de företag ? utgör en naturligt avgränsad domän.

Sammanfattning Ett privat försäkringsavtal ses som både en social och ekonomisk trygghet utifall någon oväntad, ogynnsam händelse som omfattas av försäkringsavtalet skulle inträffa. Att kunna teckna ett sådant privat försäkringsavtal är därför av betydelse för de flesta individer. Av denna anledning föreligger en så kallad kontraheringsplikt för försäkringsgivare vid försäkringar som tecknas av konsumenter, vilket innebär att en konsument inte får nekas att teckna en försäkring om det inte finns särskilda skäl för ett sådant nekande. Uppsatsen utgår från bestämmelsen om försäkringsgivares kontraheringsplikt vid individuella skadeförsäkringar för konsumenter i 3 kap. 1 § FAL.