Arbetet undersöker huruvida en konstruktivistisk undervisning som fokuserar på elevernas egen kommunikation kan ge mer bestående kunskaper inom NO. Olika elevgrupper jämförs för att se om det finns några skillnader beroende på genus eller etnicitet..

Syftet med föreliggande uppsats är att förstå hur läroböcker och gymnasieelever behandlar frågan om Genus och etnicitet i svenska grammatiska exempelmeningar. Undersökningen består av två delar: En läroboksundersökning och en elevundersökning. De grammatiska exempelmeningarna i fyra läroböcker studeras utifrån ett genus- och etnicitetsperspektiv och jämförs därefter med grammatiska exempelmeningar som skapats av elever i två gymnasieklasser. Elevernas egna tankar om grammatikexemplen speglas därefter i ett antal korta intervjuer. Resultatet visar på en mycket ojämn fördelning mellan manliga och kvinnliga subjekt i läroböckernas exempelmeningar, medan de grammatiska exempelmeningarna som eleverna själva skapade visade på viss variation när det gällde genus hos flickorna i båda klasser.

Disney är ett kritiserat företag och har vid flera tillfällen blivit anklagade för att använda sig av stereotypa föreställningar när det handlar om etnicitet och genus. I detta arbete kommer vi att göra en diskursanalys utifrån perspektiven etnicitet och genus, av filmerna Askungen, Herkules och Trassel. Eftersom valda perspektiv inte enbart uttrycks i talet så kommer vi även att undersöka om de förstärks med hjälp av bilderna och i så fall på vilket sätt. Som stöd i att titta på bilder har vi använt oss av teorier om visuell kultur. I vår undersökning kom vi fram till att det förekommer stereotypa föreställningar i filmerna, till exempel att färgerna blir mörkare respektive ljusare vid ont och gott.

Denna studie har undersökt hur verksamma studie- och yrkesvägledare ser på begreppen genus, klass och etnicitet i sin arbetsroll, främst vid vägledningssamtal. Frågeställningarna för denna studie handlar om att få reda på hur yrkesvägledare arbetar kring begrepp som genus, klass och etnicitet i deras arbete och vad de fått erfara under deras år som yrkesvägledare i samband med just dessa begrepp. Genom en kvantitativ metod med kvalitativt strukturerade frågor har empirin insamlats och analyseras utifrån vägledningsteorier grundade av Peavy (1998) och Egan (2010) som belyser vägledares förhållningssätt vid arbete med begreppen. Resultatet i studien visar att utbildningen till studie- och yrkesvägledare ger en teoretisk grund för att arbeta motverkande för val utifrån traditionella mönster, men flera informanter uttryckte att det inte känns som tillräckligt. De menar att utbildningen ger hjälpmedel för att arbeta med begreppen hos sig själva, men inte utifrån skolans arbete med dem, utifrån gällande styrdokument.

Den här uppsatsen och undersökningen är en observationsstudie på en fritidsgård i Östergötland som handlar om hur fritidseldarna på fritidsgården möter och bemöter ungdomarna på gården ur ett intersektionellt perspektiv och teoretisk grund med fokus på genus, sexualitet, etnicitet, klass och ålder. Syftet med undersökningen är att granska verksamheten och fritidsledarnas arbete under kvällstid och på vilka sätt de skapar positiva samt negativa möten med ungdomarna men undersökningen besvarar även vilka föreställningar som fritidseldarna har kring genus, sexualitet, etnicitet, klass och ålder samt hur de här föreställningarna påverkar de möten som uppstår..

Abstract Dikmen, V & Ohlson, A (2008). Så talar de om en skola för alla. En diskursanalys med fokus på genus, klass, etnicitet och specialpedagogik Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om hur pedagoger och andra aktörer talar om begreppet en skola för alla. Syftet med arbetet är att göra en diskursanalys kring hur det talas om begreppet för att klargöra mönster och skillnader. Vår frågeställning är följande: · Hur talar pedagoger och andra aktörer om en skola för alla? För att besvara frågeställningen, har intervjuer använts samt artiklar har analyserats utifrån en diskursanalytisk metod.

Syftet med denna studie är att i tre läromedel analysera hur Genus och etnicitet konstrueras och framställs med hjälp av text och bild i olika sociala kontexter. Detta sker genom en visuell textanalys av tre läseböcker skapade för årskurs Fk-3 tryckta mellan 2000- 2007. De böcker som analyseras i studien är Vi läser. Andra boken, Läs med oss. Mer om Ola, Elsa, Leo och de andra samt Kom och läs! Mer om Moa och Mille B.

Med bakgrund i att många lärare använder läroböcker i sin undervisning och att skolan ska låta värdegrunden gensomsyra undervisningen så undersökte vi hur Genus och etnicitet uttrycks i böckerna i de två världsspråken engelska och spanska. Vi valde att undersöka Genus och etnicitet ur ett intersektionellt perspektiv då vi ser deras växelverkan i identitetsprocessen som sedan påverkar maktstrukturer i samhället. Syftet med detta examensarbete var att i spanska och engelska läroböcker undersöka hur fördelningen i texterna är mellan män och kvinnor, mellan olika länder och hur människor framställs utifrån kön och etnicitet samt se likheterna och skillnaderna mellan de engelska och de spanska läroböckerna. Metoderna för att uppnå detta syfte bestod av en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ kritisk diskursanalys med kompletterande bildanalys. Resultaten visade i innehållsanalysen att fler män var representerade i båda ämnen och gällande länder var europeiska länder och USA i fokus.

Syftet med detta arbete är att se hur det multikulturella samhället speglas i de läromedel som används på skolorna idag. Undersökningen tittar på vilka individer som väljs ut som representanter för en hel religion och tar avstamp i ett Genus och etnicitetsperspektiv. Läromedlen är alla utgivna under Lpo 94. Resultaten har kommit fram via en innehållsanalytisk och komparativ studie där individerna i läromedlen undersökts; saker som kön, etnicitet och innehåll i utsagorna har lyfts fram. De har därutöver komparerats mot varandra för att ge ett övergripande resultat och sammanställning.

Abstract Syftet med föreliggande uppsats är att visa på hur jämställdhet och jämlikhet kan bidra till en positiv förändring inom den verksamhet som Räddningstjänsten i Halmstad bedriver. Uppsatsen är dels en sociologisk uppsats och dels en kartläggning av Räddningstjänstens organisation i Halmstad. Den är skriven på uppdrag från Räddningstjänsten i Halmstad och beskriver brukarnas attityder till jämställdhet och jämlikhet inom kåren samt skildrar Räddningstjänsten både ur ett historiskt perspektiv och ur ett nutidsperspektiv. Frågan som ställs i arbetet är vad det innebär för den enskilda brandmannen, för organisationen och för brukarna att Räddningstjänsten är en organisation med nästan enbart svenska män. Arbetet lyfter fram och problematiserar hur fördomar och föreställningar kring kön och etnicitet kan bli ett hinder för såväl Räddningstjänsten som samhället när det handlar om jämställdhet och jämlikhet.

Denna uppsats syftar till att analysera hur begreppen Genus och etnicitet representeras i läroböcker för grundskoleelever i svensk grundskola. Fokus ligger på åldersgruppen 14-15 år och inriktningen gäller särskilt förhistoria och hur begreppen Genus och etnicitet kommer till uttryck både vad gäller text som bild. En jämförelse och utgångspunkt i denna analys är diskussionen om människans ursprung så som den beskrivs i framförallt svensk populärvetenskap samt hur denna diskussion relaterar till genus- och etnicitetsbegreppen. Anledningen till att det är av särskild vikt att diskutera och analysera dessa begrepp är på grund av att den svenska skolans styrdokument är mycket tydliga i sina rekommendationer att implementera dessa båda begrepp för att på så sätt undvika polariseringar och värderingar av personer utifrån t.ex. kön eller härkomst..

Denna uppsats är en kritisk diskursanalys av Sverigedemokraterna, ett uttalatnationalistiskt och invandringskritiskt parti. Syftet med vår studie är att granskaSverigedemokraternas nationalistiska budskap utifrån ett feministiskt perspektiv.Fokus ligger på ett samspel mellan genus, sexualitet och nation. Studiens materialbestår av politiska program och artiklar från partitidningen Sd-kuriren. Understeget in på den politiska arenan, har Sverigedemokraterna kommit att använda enallt mer ?rumsren? retorik.

Studiens huvudsakliga syfte är att visa hur "sex är rasialiserat och ras är sexualiserat" (Nagel 2003) utifrån queerteoretiska och postkoloniala perspektiv i ett svenskt, offentligt välfärdsdokument. Analysen klarlägger hur konstruktioner av kategorierna sexualitet, Genus och etnicitet är oskiljbara i framställningar som förespråkar sexuell hälsa i Malmö stad.Metoden är genealogisk och inspirerad av foucauldiansk teori. Den historiska kontext där uppfattningar om sexuell hälsa och välfärdsbehov konstruerades beskrivs i en historisk bakgrund i uppsatsen. En sådan bakgrundsöversikt syftar till att vägleda läsaren till att få förståelse för de lokala utgångspunkter som präglat studiens och materialets tillkomst..

From a postcolonial and feminist perspective this paper examines how gender, ethnicity and the Other is being created in documentary films about the conflict between Israel and Palestine. When and in what way are gendered metaphors and subtexts used? Are stereotypes of gender and ethnicity being empowered or enforced? When and in what way are boundaries created between Israel and Palestine and against Sweden? The aim of this study is to point at how postcolonial imaginations affect stories about the Other..

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som händer när officiella ideal om jämställdhet och jämlikhet möter vardaglig praxis i den svenska skolan. Genom att intervjua elever och lärare har jag fått deras syn på frågor som rör jämställdhet och jämlikhet i deras tanke och praktik. För att kunna få en mer nyanserad bild utav informanternas berättelser har jag även varit på den skolan där studien bedrivits för att genomföra observationer samt låtit eleverna i klass 8 skriva en kort uppsats om deras tankar kring jämställdhet och jämlikhet. Min undersökning visar att de styrdokument som skolan har beträffande dessa frågor inte tas tillvara på gemensamt sätt för lärarkåren. Konsekvensen av detta kan förstås av att många elever inte har så stor kunskap om begreppen eller verktygen att se dess verkan i deras egen vardag.