Uppsatsen handlar om dramapedagogik i sjukva?rden. Syftet a?r att underso?ka och resonera kring vad dramapedagoger i verksamma inom olika grenar av sjukva?rden menar att dramapedagogik a?r och kan vara. Fra?gorna vi sta?llt oss a?r: Vad kan dramapedagogik tillfo?ra i ha?lso och sjukva?rden enligt tre dramapedagoger som jobbar inom va?rden? Samt finns det na?gon gemensam ka?rna oavsett vilken sorts va?rd drama inga?r i enligt tre dramapedagoger som arbetar i va?rden? Uppsatsen utga?r fra?n en fenomenologisk ansats och fokussamtal anva?ndes som underso?kningsmetod.

Sammanfattning Bakgrund: Bemo?tande a?r viktigt fo?r patienters upplevelse av va?rden. Inom va?rden handlar bemo?tande framfo?rallt om hur sjuksko?terskan pa? ett respektfullt sa?tt kommunicerar och bemo?ter patienter och na?rsta?ende. Va?rden skall bedrivas med respekt och utga? fra?n att alla ma?nniskor har lika va?rde oavsett ko?n, a?lder och etnicitet.Syfte: Att beskriva kvinnliga och manliga patienters uppfattningar av bemo?tande inom ha?lso- och sjukva?rden.Metod: Litteraturstudie med systematisk so?kning med en deskriptiv design.

Lämpligheten i att redovisa immateriella tillgångar har diskuterats länge inom forskningen med varierande åsikter. Förespråkare för en mer omfattande redovisning av immateriella tillgångar menar att det bidrar med ökad relevans i finansiella rapporter, medan andra hävdar att en sådan redovisning skadar redovisningens trovärdighet på grund av bristande verifierbarhet. Syftet med denna studie är att undersöka om en redovisning av immateriella tillgångar behövs för att främja relevansen i den externa redovisningen. Genom en kvantitativ undersökning av Stockholmsbörsen utvärderas hur redovisade immateriella tillgångar motverkar diskrepansen mellan bokförda värden och marknadsvärden som uppstår genom konservativa redovisningsprinciper. Studiens resultat tyder på att immateriella tillgångar inte märkbart främjar relevansen i finansiella rapporter, samtidigt som en värdering från modellen om residual income gör det i högre utsträckning.

Dagens redovisningsstandard, IAS 38, ger oklara direktiv om hur företag bör kategorisera sina immateriella tillgångar. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag inom tre olika branscher klassificerar sina immateriella tillgångar och hur jämförbarheten påverkas av att det inte finns några riktlinjer kring detta. Vi gör detta genom att studera årsredovisningar och skicka ut enkäter till berörda företag. Resultatet av vår studie visar att bristen på riktlinjer inom klassificeringen av immateriella tillgångar leder till att företagens klassificeringar inte uppfyller de kriterier som anges i teorin. De skillnader vi identifierar leder till att det uppstår svårigheter i att jämföra företagens innehav av immateriella tillgångar.

Bakgrund: Injektionsbehandling med antispykotika ges som symtomlindrande behandling inom psykiatrin, b?de till de som lider av psykossjukdom eller f?r att minska sv?ngningarna mellan hypo-/hypermani och depression vid bipol?ritet. Patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS, Boende Med S?rskild Service, f?r ofta dessa injektioner i sitt hem. M?nga patienter inom psykiatrin har en vana av att v?rdas inom slutenv?rden och har i m?nga fall utsatts f?r behandling mot sin vilja. Som sjuksk?terska inom psykiatrin ?r det viktigt att bem?ta dessa patienter med ett personcentrerat perspektiv. Syfte: Syftet med studien ?r att belysa hur patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS upplever det att f? injektioner med psykofarmaka. Metod: Studien baseras p? semistrukturerade intervjuer med ?tta personer som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i problematiken kring införandet av IAS/IFRS år 2005. Studien fokuserar på redovisningen av förvärvade immateriella tillgångar enligt IFRS 3 eftersom övergången till den standarden i den svenska debatten identifierats som en av de mer krävande förändringarna beroende på standardens komplexitet. För att undersöka effekten av IFRS på företagens redovisning av immateriella tillgångar har vi valt att studera hur förändringen av dels andel och antal separat redovisade immateriella tillgångar och dels förändringen i de upplysningar som företagen lämnar om immateriella tillgångar i samband med rörelseförvärv. För att göra denna undersökning har ett urval av företag noterade på Stockholmsbörsens Large Cap-lista gjorts och dess koncernredovisningar för åren 2004 till 2007 har sedan granskats. Resultatet av studien visar att företagen i stor utsträckning tagit till sig den nya standarden och därmed bidrar till ökad jämförbarhet på den inre marknaden..

Det rådande sambandet mellan redovisning och beskattning utgör ett ständigt aktuellt juridiskt spörsmål. Vad beträffar immateriella tillgångar kan komplexiteten anses förstärkas ytterligare av det faktum att lagstiftaren i vissa avseenden valt att skatterättsligt jämställa immateriella tillgångar med inventarier. Syftet med denna uppsats är att utreda redovisningens betydelse för den skatterättsliga värderingen och periodiseringen av immateriella tillgångar. Denna målsättning har gjort det nödvändigt att dels utreda huruvida redovisningen överhuvudtaget skall komplettera de skatterättsliga reglerna, dels analysera vilka skatterättsliga konsekvenser som kan komma att följa av ett eventuellt samband. Vad som i synnerhet skall utredas är huruvida ett inkonsekvent synsätt på det kopplade området kan komma att resultera i en tidigarelagd skatterättslig kostnadsföring av immateriella tillgångar, vilka dessutom kan värderas i syfte att optimera värdeminskningsavdragen..

Bakgrund: Bristen på information om immateriella tillgångar i den externa redovisningen har blivit alltmer påtaglig i takt med att dessa tillgångars betydelse ökat. Redovisningsrådet har för att reglera detta givit ut rekommendationen RR 15. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda vilket behov marknadsaktörerna har av redovisningen rörande immateriella tillgångar för att understödja deras beslutsfattande och om nuvarande lagstiftning och rekommendationer möjliggör en redovisning som motsvarar detta behov. Avgränsning: Skattemässiga effekter berörs ej. Tillvägagångssätt: Information har samlats in från analytiker, kreditgivare samt Sveriges Aktiesparares Riksförbund, genom personliga intervjuer.

Immateriella tillgångar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmärksamhet kring deras redovisning och värdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler är tänkta att förändra redovisningen till det bättre med mål att ge en så korrekt och verklighetsnära bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp är redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgångar och vilken finansiell påverkan redovisningsreglerna har genom att räkna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen är inriktad på att forska kring immateriella tillgångar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nämligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia där en fallstudie har utförts.

Den svenska alkoholmarknaden har la?nge pra?glats av monopol. Pa? senare tid har marknaden dock erfarit en viss avreglering och vi kan urskilja en liberaliseringstrend i och med laga?ndringen fra?n 2007 da? privatimport av alkoholhaltiga drycker blev lagligt. Denna laga?ndring har o?ppnat upp mo?jligheten fo?r internethandel vilket har revolutionerat den svenska alkoholmarknaden.

Uppsatsen behandlar och ser på hur banker bedömer immateriella tillgångar vid kreditbedömningar av småföretag..

Samhället går mot en mer tjänsteinriktad och kunskapsintensiv produktion vilket har lett till att immateriella resurser har fått en större betydelse för företagens ekonomier. Några av resurserna uppfyller kriterierna för en tillgång och finns med i företagens balansräkningar. När företag är i behov av kapital ser bankerna till företagens balansräkningar för att göra en kreditbedömning. De måste då bedöma immateriella tillgångar.  - Hur bedömer kreditgivare företags immateriella tillgångar? - Vilken betydelse har denna bedömning för kreditgivningsbeslut? Syftet med studien är att beskriva hur kreditgivare bedömer immateriella tillgångar och vilken betydelse denna bedömning har för kreditgivningsbeslut.En kvalitativ studie har genomförts där datamaterialet har samlats in genomintervjuer med respondenter från tre olika banker. Två av de undersökta bankerna bedömer inget ekonomiskt värde på immateriella tillgångar men dessa är med och påverkar helhetsbedömningen av ett företag. Betydelsen av detta är att företag med för stor andel immateriella tillgångar får svårare att bli beviljade kredit och straffas med högre kostnader.

Bakgrund: Inkonsekvensen i hanteringen av internt upparbetade immateriella tillgångar har uppmärksammats av bland annat standardsättarna IASB, AASB, ASBJ samt organisationen RFR. RFR menar att mer fokus bör läggas på identifieringen och redovisningen av internt upparbetade immateriella tillgångar på grund av deras markanta ökning samt betydelse för företag och kunder.Syfte: Studien ska beskriva den kontext där internt upparbetade immateriella tillgångar förekommer, och därmed bidra till en förståelse över hur deras egenskaper och identifiering behandlas redovisningsmässigt, inom branschen konsumentvaror och -tjänster.Metod: Studien är gjord utifrån en kvalitativ ansats och är baserad på intervjuer med företag inom branschen konsumentvaror och -tjänster som har internt upparbetade immateriella tillgångar.Resultat: Branschen konsumentvaror och -tjänster använder sig av både formella och informella tumregler vid identifiering av internt upparbetade immateriella tillgångar på grund av den osäkerhet som råder vid bedömning. Existensen av tumregler påverkas av faktorerna nyckelpersoner, erfarenheter samt storleken på företaget och posten internt upparbetade immateriella tillgångar. Branschen anser att det finns svårigheter i de existerande regelverken men att standarden IAS 38 är tillräcklig överlag..

Bakgrund: Enligt Gauffin & Nilsson råder det ingen enhetlighet för hur immateriella tillgångar redovisas i samband med företagsförvärv. IFRS 3 infördes år 2005 och innebar stora förändringar för företagen avseende redovisningen av immateriella tillgångar vid företagsförvärv.Syfte: Då mycket tyder på att det inte råder någon enhetlighet i företags sätt att redovisa förvärvade immateriella tillgångar, avser denna studie att granska tänkbara bakomliggande faktorer till de skillnader som existerar. Studien vill finna eventuella skillnader mellan företagen och vidare utreda vad skillnaderna kan bero på. Med företag avses utvalda företag som nyligen gjort företagsförvärv.Metod: Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod bestående av intervjuer med företag som nyligen gjort företagsförvärv samt intervjuer med revisorer.Resultat: Studien har identifierat fyra tänkbara bakomliggande faktorer till att det inte råder en enhetlighet i redovisningen av immateriella tillgångar vid företagsförvärv: Definiering, Identifiering, Värdering och Vägledning..

Kontrollbalansräkningen är ett borgenärsskydd vars funktion är att särskilja livsdugliga företag från de som inte är det. Frågan om livsduglighet avgörs av företagets nettotillgångar. Vilka tillgångar som tas upp och hur tillgångarna värderas får därmed en avgörande betydelse för ett aktiebolags fortsätta existensen. Lagen ger ingen närmare beskrivning för hur redovisning av tillgångar ska ske, utan hänvisar till god redovisningssed. Vad som utgör god redovisningssed blir således viktigt för att avgöra nettotillgångarnas storlek och i förlängingen företags livsduglighet.