Sök:

Sökresultat:

2631 Uppsatser om Matematikćngest - Sida 1 av 176

PrestationsÄngest : Yttre faktorer som relaterar till upplevd press i studier hos unga studerande mÀn

I denna studie har prestationsa?ngest underso?kts i relation till tre olika typer av socialt sto?d och tva? faktorer inom tidspress. Tidigare forskning pekar pa? att socialt sto?d spelar en betydande roll fo?r minskad prestationsa?ngest i studier, samt att tidspress ger en o?kad effekt. Underso?kningen hade 151 manliga studenter fra?n tva? olika program pa? en ho?gskola.

OmvÄrdnadsÄtgÀrder vid preoperativ Ängest : En litteraturstudie

Introduktion:A?ngest info?r operation a?r vanligt och kan bero pa? ra?dsla fo?r operationen, sma?rta, att vakna upp under anestesin och do?den. A?ngesten a?r pa?frestande fo?r patienten och kan leda till olika postoperativa komplikationer. Fo?r att lindra preoperativ a?ngest anva?nds oftast lugnande la?kemedel och information till patienten.Syfte:Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka om det finns omva?rdnadsa?tga?rder som har god effekt vid preoperativ a?ngest, vilket skulle kunna ge mo?jligheter att individanpassa va?rden.Metod:En litteraturstudie da?r vetenskapliga artiklar so?ktes i databaserna PubMed och CINAHL.

Kreativ matematik

Forskning har visat att elevers intresse för matematik avtar ju Àldre de blir. En av orsakerna till detta kan vara den traditionella matematiken som till stor del bestÄr av symboler och tekniker för att hitta rÀtt svar. För att fÄ engagerade elever som intresserar sig för matematik mÄste undervisningen förÀndras. I min uppsats vill jag dÀrför lyfta fram författare och lÀrare som intresserar sig för den matematiska utvecklingen..

Vilken betydelse har fortbildning i matematik för förskolepedagoger?

En undersökning om hur en fortbildning pÄ 5 poÀng i matematik har pÄverkat förskolepedagoger. Resultatet av undersökningen visar att fortbildningen har pÄverkat deras attityder till matematik i positiv riktning och att de arbetar mer medvetet och vid fler tillfÀllen med matematik efter kursen..

Att tala matematik

Syftet med vÄr rapport var att kartlÀgga om det talas matematik under matematiklektionerna samt att fÄ en bild av vad lÀrarna anser att tala matematik Àr. Undersökningen genomfördes pÄ en skola i Haparanda hösten 2005 med elever frÄn Är 6-9 samt deras lÀrare i Àmnet matematik. Vi har anvÀnt oss av enkÀtundersökningar och observationer för att fÄ en helhetsbild av lÀget. Resultatet av vÄr undersökning visar pÄ att lÀrarna anser att det Àr viktigt att tala matematik men att undervisningens upplÀggning saknar naturliga och viktiga inslag i att tala matematik. Vi har Àven kunnat konstatera att matematikboken styr undervisningen i allt för hög grad.

FörskollÀrares instÀllning till matematik kopplat till undervisning i förskoleklass

Arbetet handlar om vad förskollÀrare i förskoleklass har för syn pÄ Àmnet matematik och hur de arbetar med matematik. Vi undersökte om det finns andra faktorer som kan vara av betydelse nÀr det gÀller förskollÀrarnas sÀtt att arbeta med matematik. Faktorer som vi tror kan ha en viss pÄverkan Àr eget intresse för Àmnet, arbetskolleger som man kan utbytta tankar med och fortbildning..

Laborativ matematik: en studie i hur inslag av laborativ
matematik i undervisningen pÄverkar gymnasieelevers intresse
för matematik

Vi har under vÄra praktikperioder i gymnasieskolan uppmÀrksammat att intresset för matematik i mÄnga fall Àr lÄgt hos eleverna. Att matematikintresset bör ökas visar ocksÄ den senaste granskningen som gjorts av Skolverket under 2001 och 2002. Med stöd av detta utförde vi ett utvecklingsarbete med syfte att undersöka hur inslag av laborativ matematik i undervisningen pÄverkar gymnasieelevers intresse för matematik. Undersökningen genomfördes under fyra veckor pÄ Livsmedelsprogrammet vid en gymnasieskola i LuleÄ Kommun. De mÀtinstrument vi anvÀnt oss av Àr skriftliga enkÀter samt observationer.

Matematik : som eleven ser det Elevers uppfattningar om matematik och matematikundervisning

Studiens syftar till att undersöka elevers uppfattningar om matematik och matematikundervisning. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng och en empirisk del dÀr intervjuer med Ätta elever ingÄr.BÄde den teoretiskaoch den empiriska delen behandlar tre omrÄden. Dessa omrÄden Àr: - Varför har vi matematik i skolan? - Vad Àr matematik?- Hur bedrivs matematikundervisning? Den teoretiska studien beskriver frÄgestÀllningarna utifrÄn hur forskare, författare och lÀrare ser pÄ det. Inom denna del inryms Àven en beskrivning om hur undervisning skulle kunna se ut i praktiken.

Rolig matematik- varierad undervisning i Ă„r4-6

Hur man kan arbeta med matematik i grundskolan, Är 4-6, pÄ ett varierande och verklighetsnÀra sÀtt. En studie av litteratur om detta och lektionsförslag utifrÄn litteraturstudien samt Internet och grundidéer frÄn praktiktid..

Motivationsklimatet och hÀlsofaktorer : En studie pÄ innebandyspelare i den svenska Superligan

Det motivationsklimat som omger idrottare kan pa?verka sa?va?l deras prestation som deras va?lbefinnande. Med utga?ngspunkt i sja?lvbesta?mmandeteorin underso?ktes hur motivationsklimatet sa?g ut, vilka styrkor det hade och vilka eventuella ha?lsorisker det kunde skapa i en grupp innebandyspelare i Superligan. Enligt sja?lvbesta?mmandeteorin har ma?nniskor tre grundla?ggande behov (autonomi, kompetens och samho?righet).

Pedagogers arbete med matematik : En studie om hur matematik synliggörs i förskola och förskoleklass

Syftet med undersökningen var att synliggöra och fÄ kunskaper om nÄgra pedagogers arbete med matematik i förskola och förskoleklass.Vi valde att anvÀnda oss av observationer och semistrukturerade intervjuer. I vÄr under­sökning har sammanlagt sex pedagoger deltagit, fyra av dem arbetar i förskolan och tvÄ i förskoleklass.Resultatet visade att pedagogers arbete med matematik Àr betydelsefullt i förskolan och förskole­klass dÄ barnen förbereds inför skolan. I undersökningen framkom det att ped­a­­­­­­goger arbetar med matematik bÄde planerat och spontant i vardagen. Under­sökningen visade att samtliga pedagoger arbetar praktiskt med matematik med teoriska anknytningar. Mate­­matiskt material har visat sig vara av betydelse i pedagogers arbete med matematik..

NÀr anvÀnder barn matematik

Enligt vÄra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i nÀrmiljön, förstÄ grundlÀggande matematiska begrepp och kunna anvÀnda logiska resonemang.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka elevers uppfattning om nÀr, hur och varför de anvÀnder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i Är 2 undersöker vad matematik Àr för elever, om elever vet varför man ska lÀra sig matematik och slutligen nÀr anvÀnder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns nÄgot samband mellan undervisning och arbetssÀtt och elevernas förhÄllningssÀtt till matematik.Resultat visar att, förutom pÄ lektionerna sÄ anvÀnder eleverna matematik som ett redskap för att fÄ svar pÄ sina frÄgor. Ibland anvÀnder de matematik genom sina jÀmförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. LÀraren kan hjÀlpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter.

SjÀlvförtroende i matematik

VÄrt syfte med den hÀr uppsatsen har varit att göra en litteraturstudie kombinerat med vÄra egna tankar och idéer om sjÀlvförtroende i matematik. Vi har i sammanstÀllningen av forskningen i huvudsak koncentrerat oss pÄ svensk forskning.Det har visat sig att svagt sjÀlvförtroende i matematik pÄverkar resultaten i matematik negativt. Faktorer som upprepade misslyckanden, ogynnsam undervisning och förÀldrar med negativ instÀllning till matematik har visat sig ha en negativ pÄverkan pÄ sjÀlvförtroendet i matematik. Elever som kommer frÄn hem med arbetare och smÄföretagare har visat sig ha sÀmre sjÀlvförtroende i matematik Àn elever som kommer frÄn hem med högre tjÀnstemÀn och storföretagare. Det har Àven visat sig att flickor har sÀmre sjÀlvförtroende i matematik Àn pojkar.

Sambandet mellan lÀrares undervisning och elevers resultat i matematik : PÄverkas elevers resultat i matematik om de ?pratar matte? pÄ lektionerna?

Denna studie Àr en C-uppsats inom lÀrarutbildningen pÄ Stockholms universitet. Undersökningen baserar sig pÄ elevers resultat pÄ muntliga delen, och hela nationella provet vÄren 2010, lÀrarintervjuer och observationer av lektioner. Studien undersöker hurvida elever som fÄr tillfÀlle att arbeta med matematik muntligt pÄ lektionerna blir bÀttre pÄ matematik Àn de elever som inte ?pratar? lika mycket matematik.Eleverna som ?pratar? mycket matematik pÄ lektionerna fÄr ett bÀttre resultat pÄ den muntliga delen av nationella provet, men inte nödvÀndigtvis pÄ matematik som helhet. De elever som övar sin muntliga sÄvÀl som sin skriftliga förmÄga i matematik Àr de som lyckas bÀst..

Variation i undervisning av matematik

Syftet med följande arbete Àr att undersöka om varierad undervisning i matematik kan underlÀtta elevernas inlÀrning. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom varierad undervisning i matematik. Med hjÀlp av enkÀtundersökningar och intervjuer ville jag undersöka om varierad undervisning i matematik ökar elevens intresse och motivation, ökar det elevens matematiska sjÀlvförtroende, pÄverkar det positivt elevens instÀllning för matematik. Resultaten pekar pÄ att varierad undervisningen i matematik kan underlÀtta elevernas inlÀrning i matematik..

1 NĂ€sta sida ->