Sök:

Sökresultat:

464 Uppsatser om Specialpedagog - Sida 1 av 31

Vad gör specialpedagoger respektive speciallärare

Abstract Iribarren Cortes, Laura & Lundh, Pernilla (2010) Vad gör en Specialpedagog/speciallärare? ?What does a special educator do? Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Grunden för arbetet har varit att ta reda på vad en Specialpedagog och en speciallärare gör. Frågeställningarna omfattar vad deras uppgifter är och vilka strävansmål de arbetar utifrån. Huvudsyftet med undersökningen är att ge läsaren en större inblick i vad en Specialpedagog och speciallärare gör och även belysa hur deras arbetssätt och arbetsmetoder kan se ut och skilja sig åt. Syftet besvaras genom observation av två arbetsmiljöer inom den Specialpedagogiska verksamheten samt intervjuer med en Specialpedagog och en speciallärare.

Samtalets förutsättning och funktion

Abstrakt Fredrik Höglund och Lotta Wemmert Lundin (2010) Samtalets förutsättning och funktion mellan Specialpedagog och rektor (The condition and function of the conversation between special pedagogue and headmaster) Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilken förutsättning och funktion samtalet mellan Specialpedagog och rektor har. Detta har vi gjort genom att använda tre delfrågor; vad samtalar Specialpedagog och rektor om? När uppfattar Specialpedagog/rektor att samtalen varit bra? Samt vad efterfrågar Specialpedagog/rektor för att göra samtalet bättre? Undersökningen var utpräglat kvalitativ och vi använde oss av intervjuer med såväl Specialpedagoger som rektorer. Inom ramen för detta tar vi upp en fenomenologisk metodteori vilken framförallt får fungera som organiserande princip. Från början var vår avsikt inte att belysa Specialpedagogens yrkesroll utan enbart ha fokus på samtalet och dess innehåll.

Att ha barn med dyslexi i klassrummet : En kvalitativ studie om hur några utvalda pedagoger arbetar med dyslexi

Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare ochSpecialpedagoger arbetar med dyslexi. De forskningsfrågor som jag hadevar: Hur hanterar lärare barn med dyslexi? Hur fungerar samarbetetmellan lärare ? Specialpedagoger och Specialpedagoger ? lärare? Vem påskolan bestämmer vilka barn det är som ska gå till Specialpedagog? Jagvalde att använda mig av semistrukturerade intervjuer med lärare ochSpecialpedagoger som metod. Resultatet visade att mina respondentervar väl medvetna om problematiken med dyslexi och de hade mångaolika hjälpmedel åt de barn som hade dyslexi. Samarbetet upplevdesfungera bra och det enda som var negativt var att det fanns för lite tid förSpecialpedagogerna, istället fick prioriteringar göras, på gott och ont.Svaren varierade vad gäller bestämmandet av stöd hos Specialpedagog,dock menade de flesta att det skedde i diskussion mellan lärare ochSpecialpedagog.

Föräldrakooperativ en förskola för alla? Förskollärares beskrivningar av barn i behov av stöd och samarbete med specialpedagog

Syfte: Syftet med studien är att belysa hur förskollärare på föräldrakooperativ förskola uppfattar barn i behov av stöd och samarbete med Specialpedagog. Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv kombinerat med fenomenografi. Metod: Undersökningsmetoden är fenomenografi. I studien har halvstrukturerade intervjuer med sju förskollärare genomförts. Förskolorna ligger i en stadsdel där det finns många föräldrakooperativ.

Att samarbeta - En studie av samarbetet mellan klasslärare och specialpedagog/speciallärare

Syftet med denna studie att undersöka hur samarbetet mellan klassläraren och Specialpedagogen/specialläraren upplevs av lärarna själva och vilka förändringar de skulle vilja se i samarbetet. Studien belyser hur stödundervisningen är organiserad på två skolor och hur pedagogerna upplever att organisationen av specialundersvisningen påverkar eleverna. Frågeställningarna är: Hur upplever pedagoger och Specialpedagoger/speciallärare sitt samarbete på skolorna? Hur organiseras specialundervisningen? Hur påverkar organiseringen av specialundervisningen och pedagogernas samarbete eleverna enligt pedagogerna? Studien bygger på kvalitativa intervjuer med pedagoger på två olika skolor. På skola A intervjuades en speciallärare och en klasslärare och på skola E intervjuades en Specialpedagog och två klasslärare. Samarbetet på dessa skolor upplever pedagogerna som bra, öppet och viktigt, men det råder en tidsbrist för givande samarbete.

Att möta barn i behov av särskilt stöd : Förskolelärares syn på samverkan mellan förskola, vårdnadshavare och specialpedagog

Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetet med barn i behov av särskilt stöd fungerar i förskolan. Forskningsfrågor är: Vilka barn kan anses vara i behov av särskilt stöd enligt förskolelärarna? Hur upplever förskolelärarna kontakten med vårdnadshavare och Specialpedagog? Detta är en kvalitativ studie som är grundad på kvalitativa intervjuer och resultaten visar stora variationer både på hur förskolelärarna definierar barn i behov av särskilt stöd samt vilka erfarenheter förskolelärarna har av vårdnadshavare och Specialpedagog. En övergripande slutsats som dras är att alla informanter, trots olika tid och erfarenheter i yrket har kunskaper men känner behov av ytterligare fördjupning, för att kunna möta barn i behov av särskilt stöd och deras vårdnadshavare. En annan slutsats som kan dras är att läroplanen ställer stora krav på förskolan och dess anställda förskolelärare, om hur de ska arbeta för att stödja alla barn.

Att vara eller inte vara : En studie om specialpedagogens anställningsbarhet iden kommunala grundskolan

Vår studie ger en inblick i hur platsannonser från kommunala grundskolor som söker Specialpedagog stämmer med aktuell examensordning för Specialpedagog samt hur rektorer reflekterar kring innehållet i platsannonserna. Syftet är att undersöka om vi är anställningsbara som Specialpedagoger i den kommunala grundskolan. Undersökningens metod är dokumentgranskning, som följs av telefonintervjuer. Vårt resultat pekar på att vi är anställningsbara som Specialpedagoger. "Social kompetens", "flexibilitet" och personlig lämplighet är viktigare än vilken Specialpedagogisk utbildning den sökande har.

Specialpedagog/Fritidspedagog

Syftet med vår studie har varit att undersöka och lyfta fram den kombinerade kompetensen Specialpedagog/fritidspedagog samt belysa vilka kunskaper utbildningarna tillförde och hur yrkesrollen tillvaratas i olika verksamheter. Utifrån en kvalitativ metod intervjuades 11 Specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund samt genom litteraturstudier fick vi svar på syftet. Studien inriktar sig främst i arbete på individ- och gruppnivå med åldern 6-12. Efter Specialpedagogutbildningen har alla en kombinerad kompetens oavsett om vi är lärare, förskolelärare eller fritidspedagoger. I vår studie framkom att Specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund har sin främsta styrka och kompetens i arbetet med barns, ungdomars och vuxnas sociala och emotionella utveckling inom olika verksamheter.

Om vi skalar...en studie om synen på specialpedagogikens inre

Malmö högskola Lärande och Samhälle Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogik Vårterminen 2012 Abstrakt Nesic, Anna & Åkesson, Christel (2012). Om vi skalar?en studie om synen på Specialpedagogikens inre. (I we peel? a study on the perception of special education internal). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärande och Samhälle, Malmö högskola. Syftet med vår studie har varit att undersöka vad kärnan i Specialpedagogik är.

Samverkan vid övergången från förskola till särskola- sex aktörers olika perspektiv

Bjernryd, Charlotte & Thörn, Nina (2014) Samverkan vid övergången från förskola till särskola ?sex aktörers olika perspektiv. (Collaboration during the transition from preschool to special school ?six actors different perspectives). Specialpedagog programmet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.

Specialpedagogens roll i den integrerade skolan

Samhällets sociala struktur har förändrats under de senaste decennierna och strukturförändringarna har påverkat skolans lagar och förordningar. Skolan har behov av nya former av pedagoger och dit hör Specialpedagogen. Nya professioner inom skolans verksamhet har inneburit förändrade pedagogiska arbetssätt. Idag har speciallärare på många skolor ersatts av Specialpedagoger. Syftet med vårt arbete har varit att se hur Specialpedagogens roll ser ut i lokala och centrala resursteam i den integrerade skolan, att undersöka och kartlägga vilket stöd mentorer/klasslärare söker hos Specialpedagog. Vi har gjort våra undersökningar på skolor i två olika kommuner i Skåne.

Vilket behov finns det av en specialpedagog? En studie kring förskollärares syn på behovet av specialpedagogiskt stöd i förskolan

Syfte: Studien avser att undersöka hur förskollärares behov av Specialpedagogiskt stöd i förskolan tillgodoses. Syftet preciseras med följande frågeställningar:? I vilka situationer tar förskollärare kontakt när de behöver hjälp i verksamheten?? Vad förväntar de sig att Specialpedagogen ska hjälpa till med?? Skiljer det i vilka situationer olika förskollärare anser att en Specialpedagog bör kontaktasTeori: Studien utgår från ett systemteoretiskt helhetsperspektiv. Gruppen, i gällande studien, förskollärarna och Specialpedagogen, ska ses utifrån ett öppet system. Mänskligt handlande liksom mänskliga problem uppstår i samspel med andra.

Specialpedagogers samverkan med fritidspersonal : En enkätundersökning i en kommun

Specialpedagogers samverkan med fritidspersonal- en enkätundersökning i en kommunMarie Johansson SammanfattningSyftet med studien är att undersöka Specialpedagogers samverkan med fritidspersonal i en kommun. Syftet har preciserats med följande frågeställningar; Upplever fritidspersonalen något behov av Specialpedagogiskt stöd i fritidsverksamheten? Upplever Specialpedagogen att fritidspersonal efterfrågar Specialpedagogiskt stöd? Metoden är kvantitativ och baseras på enkäter besvarade av Specialpedagoger och fritidspersonal. Urvalet är de 24 F-5- och F-3- skolor som finns i en kommun. Urvalet av undersökningsdeltagare är en representant för yrkeskategorierna Specialpedagog/ speciallärare respektive fritidspersonal från varje skolenhet i kommunen.

Läraren och det specialpedagogiska arbetet i en skola för alla

Syftet med denna uppsats är att tydliggöra sambandet mellan lärare och Specialpedagog/ speciallärare och vilken inställning lärare har till det Specialpedagogiska arbetet. Studien omfattar en attitydundersökning i enkätform med 32 medverkande klasslärare för skolåren 1-6 på tre skolor i tre olika kommuner. Resultaten visar att de flesta av lärarna upplever att man har möjlighet att diskutera special-pedagogiska frågor i arbetslaget. Flertalet efterlyser handledning i större utsträckning än idag. Regelbunden handledning, såväl individuellt som i arbetslaget, är dock relativt sällsynt förekommande enligt studien.

När olika virke förväntas bli samma möbel - Några pedagogers tal om specialundervisning och elever i behov av särskilt stöd

Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för de pedagogiska utmaningar som blivande lärare i årskurs 1-6 kan stå inför när det gäller specialundervisning. Ambitionen har varit att lyfta några pedagogers tal om specialundervisning och elever i behov av särskilt stöd. Vi har utgått från följande frågeställningar: Hur beskriver pedagogerna samarbetet mellan klasslärare och speciallärare/Specialpedagog? Hur beskriver pedagogerna att de organiserar specialundervisningen för att skapa förutsättningar för elever i behov av särskilt stöd att nå de nationella målen? I studien har intervjuer använts som metod. Intervjuerna har genomförts med sju pedagoger varav tre yrkeskategorier finns representerade: klasslärare, speciallärare och Specialpedagog.

1 Nästa sida ->