Vid transporter av farligt gods är informationen en avgörande faktor. Att rätt information vid rätt tidpunkt finns tillgänglig är väldigt viktigt vid händelse av olycka. Informationen utgör även en viktig faktor vid transportuppdrag som omfattas av flera olika transportslag i en dörr till dörr transport. Ett transportslag som i hög grad är beroende av andra transportslag för att utföra den här typen av transportuppdrag är sjöfarten. Sam-tidigt som internationella krav ställs på ökad säkerhet vid sjötransporter är Sjöfartsverket i hög grad intresserade av att effektivisera sjöfarts-näringen.

Mot bakgrund av den stora mängd farligt gods som transporteras i Sverige har syftet i denna rapport varit att undersöka hur dessa transporter kan beaktas vid samhällsplanering. Tanken är att rapporten ska kunna utgöra underlag för hur risker kan hanteras i olika processer. Rapportens omfattning avgränsas till att behandla vägtransporter av petroleumprodukter. Transporter av tryckkondenserade gaser, radioaktiva ämnen etc. behandlas inte i denna rapport.

Årsskiftet 2003/2004 trädde Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor i kraft. Därmed upphävdes Räddningstjänstlagen. Lagtexten kräver att kommuner skall upprätta en riskhanteringsplan för tänkbara olyckstillfällen. Vänersborgs kommun har beslutat göra så och en del i detta arbete är att sammanställa en riskanalys. Denna rapport innehåller en riskanalys för farligt gods inom Vänersborgs tätort samt riksväg 45.

Denna rapport är en beställning av den regionala samordningsfunktion som finns i länet kring farliga ämnen. Rapporten behandlar förekomst av farliga ämnen på fasta industrianläggningar, på väg och järnväg samt kommunal räddningstjänsts och övriga berörda myndigheters förmåga att hantera olyckor med farliga ämnen inom Norrbottens län.I dagens samhälle lagras, hanteras och transporteras ämnen med farliga egenskaper rutinmässigt i stora mängder. Farliga ämnen transporteras på väg, järnväg, till sjöss och i luften. På land står vägtransporterna för den största mängden farligt gods. Allvarliga händelser med farliga ämnen är ovanliga men inträffar varje år i Sverige.

Denna rapport har gjorts på uppdrag av räddningstjänsten Jämtland och är en inventering av riskkällor, riskobjekt samt vattenskyddsområden i syfte att identifiera hörgriskområden för kemikalieolyckor i allmänhet och för vattenskyddsområden i synnerhet. Förbundet skapades 2004 men saknar idag en gemensam grundplanering för hur det skall möta kemikalieolyckor även om enskilda kommuner har kvar sitt "arv" sedan innan förbundstiden.För att skapa ett underlag över vart kemikalier hanteras i samhället inriktades arbetet inledningsvis till att studera lagrum som reglerar kemiska varor. Fem lagrum identifierade som direkt styr verksamheten med farliga ämnen och fyra av dessa ger en rapporteringsskyldighet som kan skapa en överblick av förekomster och mängder. Dessa lagrum är:- Miljöbalken 9 kap samt förordning (1998:899) Om miljöfarlig verksamhet och miljöskydd- Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)- Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE)- Sevesolagstiftning (samlingsnamn för flera lagrum som implementerar SEVESO-direktivet från EU).- MSB:s föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S och RID-S)Ur detta beslutades att objekt och källor från LBE, LSO och Sevesolagstiftningen skulle användas i studien. Objekt ur miljöbalken avgränsades bort pågrund av att underlaget är utspritt bland områdets kommuner och inte kan hanteras inom rapportens tidsramar.

Stockholms län har en befolkningsmängd på cirka två miljoner och ett stort antal industrier som hanterar betydande mängder farliga kemikalier. Farligt gods transporteras kontinuerligt på vägar och järnvägar inom länet. För att räddningstjänsten skall kunna möta den riskbild som finns, har detta projekt genomförts med syftet att göra en avvägning mellan riskerna i länet och räddningstjänstens nuvarande förmåga att hantera olyckor med farliga ämnen. Antalet räddningsinsatser till följd av utsläpp av farligt ämne i Stockholms län uppgår till cirka 300 stycken varje år. I de flesta fall handlar det om begränsade olyckstyper med små konsekvenser.

Risk analysis in connection with transportation of dangerous goods is associated with great uncertainty. In addition there are a number of specific problems that the risk analyst faces when risks associated with transportation of dangerous goods are to be analysed. In this report those problems and uncertainties are described.One of the most important conclusions in this report is that uncertainty analysis within risk analysis in connection to transportation of dangerous goods has to be made more effective..

Kimit AB är ett ledande företag inom den svenska sprängmedelsbranschen och de transporter sina produkter bland annat mellan LKAB:s gruvor i Kiruna, där fabriken ligger, och Malmberget. Dessa transporter faller under lagen (2006:263) om transport av farligt gods, då några av deras produkter klassas som explosiva och några som oxiderande, beroende på produktens innehåll. Fordon som transporterar farligt gods på väg eller järnväg måste vara märkta med dels storetiketter som visar vilken klass godset tillhör och dels en orange skylt som visa godsets unika UN-nummer samt farlighetsnummer. Från farlighetsnumret är det möjligt att utläsa godset farligaste egenskaper som till exempel om godset är giftigt, frätande eller reagerar kraftigt med vatten.Under ett test som Kimit genomförde tillsammans med några andra aktörer kunde de visa på fördelen med att använda aluminiumtankar under transporten av deras produkter. Då aluminiumtanken gav vika under mycket lindrigare förhållanden när den utsattes för kraftig värme än ståltanken som exploderade och skickade bitar av tanken över hundra meter från platsen.

Denna uppsats syftar till att utreda huruvida Baselkonventionen om gränsöverskridande transporter och slutligt omhändertagande av farligt avfall har förmågan att lösa de problem den är avsedd att lösa. Frågan utreds utifrån ett antal regioner. Utgångspunkten ligger i problematiken med farligt avfall, vilket gör att regionerna valts utifrån respektive problemområde. De valda regionerna är Västafrika, ett område där pengar ofta prioriteras framför miljö och hälsa: Nordamerika, en region med komplex reglering i många frågor som gör att internationella åtaganden kan krocka: EU, en union med förutsättningar att utgöra förebild vad gäller attityden mot farligt avfall som miljöproblem och till sist Östasien, ett område i snabb ekonomisk utveckling som än så länge tar litet ansvar i frågan. Inställningen till farligt avfall som miljö- och hälsoproblem skiljer sig radikalt åt mellan regionerna.

The purpose of this risk analysis is to investigate if the transport of dangerous gods through Halmstad is a threat to the surrounding area. The report shall serve as a component in the making of pre-plans and the planning of exercises..

Denna rapport gjordes på uppdrag av Räddningstjänsten Östra Skaraborg då de kände ett behov av att ha insatsplaner för olyckor vid transport av farligt gods. Rapporten innebär ett första skede i hur framtagning av insatsplaner ska gå till och hur de ska se ut. Behovet av insatsplaner kommer främst från att de ska verka istället för den erfarenhet som är så svår att få för stora olyckor med farligt gods. Insatsplanen ska vara ett stöd i beslutsfattandet och påminna om viktiga åtgärder. Det finns ingen speciell mall för hur en insatsplan ska se ut, därför har inspiration hämtats från andra räddningstjänster och dokument med hur dess uppbyggnad kan se ut.För att bedöma vilka ämnen som insatsplanerna skulle innehålla och var olycksscenariona skulle utspela sig så gjordes en inventering av det farliga godsflödet i och genom regionen och därefter en sannolikhets- och konsekvensbedömning av detta.

Med anledning av de stadigt ökande transporterna av farligt gods på våra vägar, finns det risk för att allt fler vägrelaterade olyckor med farligt gods inträffar. Förenat med en tankbilsolycka är en eventuell skada på miljön. Miljöskador som orsakats av vägrelaterade olyckor med farligt gods, medför ofta en mängd olika juridiska problem och frågeställningar. Dessa handlar inte sällan om ekonomisk kompensation i form av skadestånd eller skyldighet att efterbehandla förorenad mark. Dessutom innebär en olycka ofta höga kostnader för akuta räddningsinsatser, uttryckningar eller undersökningar som någon vill få ersättning för.

Katrineholms Logistikcentrum är en godsterminal som invigdes i januari 2010 och som idag befinner sig i tillväxtstadiet. Företaget har visioner att expandera till att bli en av de ledande terminalerna för effektiv lagring och hantering av gods med järnvägspendlar. Verksamhetens lokalisering nära bostadsområden och ett skolområde gör att företagets riskhantering är av största vikt för samhällets säkerhet. På uppdrag av Västra Sörmlands Räddningstjänst ska denna rapport beskriva vilka konsekvenser verksamhetens farliga godsflöden kan ha på det närliggande samhället samt klargöra juridiskt hur verksamheten och tillsynsmyndigheterna är tvungna att förhålla sig till rättssystemet. Då verksamheten nyligen startats och flera utbyggnadsetapper återstår har endast begränsade mängder farligt gods deklarerats i terminalen.

En hållbar samhällsutveckling beror på tre faktorer; naturen, människan och samhället. I dagens läge vill människan minimera de påfrestningarna som miljön och omgivningen utsätts för. Det är därför viktigt att se över hur resurserna utnyttjas. Ett bra exempel på detta är att befintliga trafikleder inom tätbebyggda städer byggs över, sådana projekt kallas överdäckningar. På detta sätt skapas både byggbar yta och negativa effekter av trafikleder minskas inom tätbebyggda områden.

I dagens samhälle sker en urbanisering och en befolkningstillväxt. Detta resulterar i att fler människor bor och konsumerar i städer vilket leder till en ökad konsumtion. Denna utveckling bidrar till en ökad efterfrågan på transporter i stadskärnor. Ökade transporter resulterar i ökade utsläpp och miljöproblem. Detta sätter press på att finna nya hållbara och miljövänliga alternativa transportlösningar.Syftet med uppsatsen var att undersöka möjligheter, svårigheter och framtiden kring cykeltransporter i stadskärnor.