I detta konstn?rliga arbete unders?ker jag nervositet i samband med min uppgift att vara praktikant och understudy i musikalen Flowers for Mrs Harris p? Wermland Opera. Med bakgrund i tv? planerade inhopp f?rs?ker jag ta reda p? om jag vid att skapa en strukturerad plan baserad p? strategier f?r att hantera stress kan minska min egen nervositet. Jag unders?ker ocks? vad jag kan l?ra mig och hur jag kan utvecklas som artist vid att ge nervositeten mer uppm?rksamhet.

Syfte: Uppsatsen ?mnar att unders?ka om det nuvarande ramverket f?r redovisning av kryptotillg?ngar ?r f?renlig med m?let om att uppn? j?mf?rbarhet i redovisningen mellan olika f?retag. Genom att studera hur olika f?retag integrerar kryptotillg?ngar i sin redovisning och unders?ka om det f?rekommer redovisningsm?ssiga skillnader som kan p?verka intressenters m?jlighet till j?mf?rande analyser avser denna studie att bidra till den p?g?ende diskussionen om utformningen av redovisningspraxis f?r kryptotillg?ngar. Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ unders?kning med en explorativ forskningsansats. Det empiriska materialet i studien best?r av ?rsredovisningar fr?n nio olika bolag med exponering mot kryptotillg?ngar som f?ljer IFRS eller K3 i sin koncernredovisning. Datamaterialet har analyserats med hj?lp av relevant normgivning inom IFRS respektive K3 samt tv? institutionella teorier, propriet?ra kostnadsteorin och agentteorin. Resultat och slutsats: Studien visar att det f?rekommer klassificeringar av kryptovalutor som avviker fr?n den befintliga utgivna v?gledningen f?r dessa tillg?ngar. Dessutom framkommer det att samma kryptovaluta v?rderas med anv?ndning av fyra olika v?rderingsmetoder.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utreda eventuella samband mellan företags Àgarstruktur och beroendet av interna medel vid investeringar. Med Àgarstruktur avses hÀr Àgarkoncentration samt typ av Àgare. Vidare Àr syftet att med hjÀlp av relevanta teorier hitta möjliga förklaringar till de resultat vi fÄr fram. Metod: Kvantitativ metod. Teori: Agentteorin, pecking order-teorin.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att belysa vilken betydelse kontraktsformulering och val av kontraktstyp har för ett outsourcinginitiativs framgÄng utifrÄn ett kundperspektiv.Teori: Studiens teoretiska referenser bestÄr av agentteorin, transaktionskostnadsteorin, teorin om ofullstÀndiga kontrakt samt en omfattande litteraturgenomgÄng om kontrakt. Agentteorin behandlar hur det mest effektiva kontraktet bör utformas mellan tvÄ parter. I transaktionskostnadsteorin diskuteras de omstÀndigheter och kostnader som uppstÄr dÄ en aktivitet avslutas hos en part och pÄbörjas hos en annan. Teorin om ofullstÀndiga kontrakt förklarar svÄrigheten med att kontraktsmÀssigt behandla framtida oförutsÀgbara hÀndelser, och genom litteraturgenomgÄngen framkom fem kontraktstyper samt fem faktorer vilka ansÄgs ha en avgörande betydelse för kontraktsformulering.Metod: En surveyundersökning i form av ett webbformulÀr utfördes. Urvalet bestod av de 125 företag som ingÄr i börslistan small cap.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att belysa vilken betydelse kontraktsformulering och val av kontraktstyp har för ett outsourcinginitiativs framgÄng utifrÄn ett kundperspektiv.Teori: Studiens teoretiska referenser bestÄr av agentteorin, transaktionskostnadsteorin, teorin om ofullstÀndiga kontrakt samt en omfattande litteraturgenomgÄng om kontrakt. Agentteorin behandlar hur det mest effektiva kontraktet bör utformas mellan tvÄ parter. I transaktionskostnadsteorin diskuteras de omstÀndigheter och kostnader som uppstÄr dÄ en aktivitet avslutas hos en part och pÄbörjas hos en annan. Teorin om ofullstÀndiga kontrakt förklarar svÄrigheten med att kontraktsmÀssigt behandla framtida oförutsÀgbara hÀndelser, och genom litteraturgenomgÄngen framkom fem kontraktstyper samt fem faktorer vilka ansÄgs ha en avgörande betydelse för kontraktsformulering.Metod: En surveyundersökning i form av ett webbformulÀr utfördes. Urvalet bestod av de 125 företag som ingÄr i börslistan small cap.

F?ljande rapport har till syfte att klassificera alla 17 tapetgrupper. Metoden f?r att uppn? detta resultat ?r huvudsakligen inspirerad av [1] samt [8] och genomf?rs med stort fokus p? geometriska argument. Arbetet inleds med att h?rleda och anv?nda principer inom Euklidisk geometri f?r att unders?ka egenskaper hos isometrier, som utg?r strukturbevarande transformationer av m?nster. Detta kulminerar i en sats om att varje isometri kan faktoriseras entydigt som en translation och en ortogonal transformation. D?refter unders?ks gruppstrukturen hos grupper best?ende av isometrier.

Detta arbete anv?nder formell verifiering f?r att unders?ka loopar inom programmering. Looparna som behandlas ses ekvivalent som hypergeometriska rekursionsrelationer. Arbetet unders?ker om l?sningen un till dessa hypergeometriska rekursionsrelationer med polynomkoefficienter alltid ?r heltalsv?rd.

Vi har i vÄr studie inriktat oss pÄ att undersöka fastighetsbolag dÄ de genom olika tolkningar av RedovisningsrÄdets rekommendation nummer 24 har möjlighet att klassificera sina fastigheter som anlÀggningstillgÄngar alternativt omsÀttningstillgÄngar. Syftet med vÄr uppsats har varit att förklara varför företag vÀljer att klassificera sina fastigheter som de gör. De teorier som ligger till grund för vÄr undersökning Àr agentteorin, den positiva redovisningsteorin samt den institutionella teorin. Agentteorin och den positiva redovisningsteorin utgÄr ifrÄn att aktörer handlar utifrÄn ett nyttomaximerande perspektiv medan den institutionella teorin förklarar institutioners pÄverkan pÄ kollektivets beteende. Med utgÄngspunkt i dessa teorier har vi utvecklat de hypoteser som ligger till grund för vÄra statistiska tester utifrÄn vilka vi förklarar varför företag vÀljer att klassificera sina fastigheter som anlÀggningstillgÄngar alternativt omsÀttningstillgÄngar.VÄr undersökning har utgÄtt ifrÄn sekundÀrdata som frÀmst Àr hÀmtad ur Ärsredovisningar.

Sammanslutningar bildas fo?r att minska transaktionskostnaderna pa? marknaden, i fo?rhoppning om o?kad produktivitet. Fo?retagets uppgift a?r att generera o?kad vinst och aktiea?garva?rde, men separationen av a?gandet och kontrollen ger upphov till avvikande egenintressen inom fo?retaget. Ersa?ttning till VD:n och ledande befattningshavare blir ett instrument fo?r att koordinera gemensamma la?ngsiktiga intressen med aktiea?garna.

Kliniker beh?ver vara uppm?rksamma p? risken f?r att moraliska v?rderingar p?verkar den psykiatriska bed?mningen. Vilken diagnos som st?lls f?r konsekvenser f?r v?rdplanering och inom r?ttspsykiatrin ?ven f?r frihetsber?vande ?tg?rder. Beteendenormer varierar ?ver tid och det ?r sv?rt att uppt?cka hur samtida v?rderingar ser ut samt hur de kan influera bed?mningar.

Studien unders?kte hur f?r?ldrar till elever med autism upplevde att skolsituationen fungerade, relaterat till barnens ?ngestniv?er och skolfr?nvaro. Det unders?ktes om barnens ?ngest hade n?got samband med h?g skolfr?nvaro och om f?r?ldrarnas m?ende samvarierade med barnens ?ngest. F?r ?ndam?let distribuerades en digital enk?t som besvarades av 179 f?r?ldrar till barn med autism, vilka gick i grundskolan eller gymnasiet.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka, dels teoretiskt enligt agentteorin, dels empiriskt, hur potentiella problem relaterade till informationsasymmetri mellan styrelse och VD förebyggs. Vi vill Àven undersöka vilka faktorer som ligger till grund för styrelsens val av metod för att förebygga dessa potentiella problem. VÄr ansats Àr abduktiv, dÄ vi har utgÄtt frÄn bland annat agentteorin vid insamlingen av empirisk data. Enligt vÄr analys av det empiriska materialet lÀgger företagen mer fokus pÄ kontrollmetoden trust, och i viss mÄn managementstyrning, Àn vad vi enligt analysmodellen hade förvÀntat oss. UtifrÄn analysen har vi Àven dragit slutsatsen att institutionalisering kan spela en avgörande roll i ett företags val av kontrollmetoder för att förebygga potentiella problem kopplade till informationsasymmetri..

V?rt syfte med detta examensarbete ?r att unders?ka l?rarrollens betydelse f?r alla barns inkludering i montessoriverksamhet. Skolverket betonar betydelsen av alla barns r?tt till samma m?jlighet till utveckling och l?rande. Eftersom Maria Montessoris metod uppkom efter att hon studerat just barn som var i behov av st?d blev detta extra intressant att unders?ka. V?r studie ?r kvalitativ och den utg?r fr?n en hermeneutisk ansats.

Syftet med studien Àr att förklara en möjlig rotationsplikts inverkan pÄ revisionskvaliteten i Sverige. I dagslÀget finns inget krav pÄ revisorsrotation i Sverige, men dÀremot pÄverkas svenska bolag av regler som stiftas i andra lÀnder. Dessutom har EU-kommissionen övervÀgt att införa en ny regel som skall tvinga börsnoterade företag att med jÀmna mellanrum byta revisor eller revisionsbyrÄ. Vi har i vÄr förklaring till ett möjligt rotationskravs effekter pÄ revisionskvaliteten valt att utifrÄn agentteorin och stewardshipteorin utforma vÄra hypoteser. Genom att se revisorn som en nyttomaximerande agent kan vi anvÀnda agentteorin som en introduktion till den del av teorin som talar för en obligatorisk rotationsplikt.

Syftet med uppsatsen Àr att studera sambandet mellan lÀnders utdelningsmönster och corporate governance system samt förklara varför denna koppling ser ut som den gör med hjÀlp av den teoribildning som finns pÄ omrÄdet.Till undersökningen har tre EU lÀnder valts. För att kartlÀgga lÀndernas utdelningsmönster har finansiell data insamlats för respektive lands samtliga noterade företag. Dessa data har sammanstÀllts till tre nyckeltal gÀllande utdelningsnivÄ för varje land och Är mellan Är 1989 till Är 2007.Det finns skillnader mellan lÀnderna bÄde betrÀffande corporate governance system och betrÀffande utdelningsmönster. De viktigaste faktorerna inom corporate governance som i uppsatsen visat sig haft störst betydelse för utdelningsmönstrets utseende Àr Àgarstrukturen samt kapitalmarknadens struktur. Störst andel spritt Àgande och starkast inflytande frÄn aktiemarknaden Äterfinns i Storbritannien, följt av Sverige och sist Tyskland som tvÀrtom kÀnnetecknas av ett mycket koncentrerat Àgande och lÀgre pÄverkan frÄn aktiemarknaden.