Syftet med denna studie är att undersöka hur modersmålslärare upplever arbetet i ett arbetslag och vilken funktion den har. Med dessa utgångspunkter vill vi undersöka om samverkan i ett arbetslag har något betydelse för elevens lärande och vilka fördelar respektive nackdelar lärarna ser med arbetslaget. Vidare vill vi ta reda på om samverkan i arbetslaget kan bidra till modersmålsverksamhetens utveckling. Denna studie har gjorts i två modersmålsverksamheter. I insamlandet av empiri har vi använt oss av kvalitativa Intervjumetoder med 15 modersmålslärare, och observationer vid sex olika tillfällen. Vi kom fram till i vår undersökning att arbetslaget upplevs mer som en socialt och reflekterande funktionsform än ett beslutsfattande forum.

Denna fallstudie avser att titta på kritiska faktorer i projektimplementering. Projektimplementering avser hela genomförandet av projekt efter att avtal har tecknats till avslut, då kunden och leverantören har uppfyllt sina respektive åtaganden. Kritiska faktorer är kommunikation, ledningens stöd, planering, personal, teknik, kundens acceptans, kundkonsultation, samordning och problemlösning. Punkterna är sammanfattade i Schultz, Selvin och Pintos Projekt Implementerings Profilen (PIP). Projekt kännetecknas av att de, med dedikerade resurser under en begränsad tid, skall nå projektetmålet, vilket kan vara en nog så stor utmaning.

SammanfattningStora mängder information publiceras idag via olika kanaler utan hänsyn till tillgänglighet. Genom att inte aktivt göra information tillgänglig exkluderas stora grupper av individer från att kunna ta del av den vilket är ett problem både för dessa individer samt för dem som vill förmedla informationen. Det finns idag en mängd hjälpmedel som i vissa fall kan göra information tillgänglig i efterhand men det finns en stor fördel i om man redan från början kan tillgängliggöra den.Det här examensarbetet behandlar de tillgänglighetsproblem som personer med dyslexi-och autismspektrumdiagnos kan uppleva vid konsumtion av olika typer av nyhetsbrev. Nyhetsbrev kan i många avseenden jämföras med webbsidor varför tillgänglighet på webben och till texter är områden som tangeras i undersökningen. Via ett flertal kvalitativa Intervjumetoder i form av fokusgrupper och djupintervjuer tillsammans med användartester av framtagna prototyper har ett antal nyckelfaktorer för kognitiv tillgänglighet till nyhetsbrev tagits fram.

Denna uppsats undersöker hur intressenter och aktörer påverkar, eller kan påverka en destinationsutveckling. För att specificera det något har författarna gjort en fallstudie av en påtänkt destination som är under utveckling lokaliserad i Figeholm, Kalmar län. Då destinationer överlag kan ha en vidare påverkan på regioner, handlar denna uppsats om den regionala påverkan som The Circle Resort kan tänkas få och föra med sig genom sin utveckling. Meningen med detta arbete är att försöka visa på hur de olika intressenterna och aktörerna samarbetar och kommunicerar med sin omgivning. Materialet till empirin är insamlad från källor som har, eller kommer att ha, en roll i destinationens utveckling.

BakgrundHumant immunbristvirus (HIV) är ett virus som attackerar kroppens immunförsvar. ISverige lever cirka 6200 personer med HIV. Sjukdomen smittar bland annat via sexuellakontakter och blod. Det är viktigt med tidig diagnostisering och påbörjad behandling för attförhindra följdsjukdomar och smittspridning. Det finns möjligheter till långsiktigöverlevnad med bromsmediciner.Enligt tidigare studier behövs mer utbildning om HIV.

Idag står det urbana offentliga rummet och dess funktion som mötesplats inför förändringar där konkurrens från externa handelsområden, köpcentrum och förändrade handelsmönster i allmänhet kan innebära att det offentliga rummet i stadens centrum får svårt att behålla sin attraktivitet och dragningskraft. Det offentliga rummet i centrum riskerar därmed förlora sin historiskt starka betydelse och funktion som mötesplats. Denna utveckling i kombination med att stadens mötesplatser, till följd av nya handelsmönster och en allt mer utbredd konsumtionsinriktning av stadsmiljön, innebär ofta en fragmentering och privatisering av det offentliga rummet i staden. Detta påverkar människans frihet att delta i det sociala livet i staden negativt. Då människors möjlighet till möten har en stor betydelse för det sociala kapitalet och konstateras vara grundläggande för demokrati och hälsa i samhället riskerar detta innebära negativa konsekvenser för en social hållbarhet i staden.

SammanfattningStora mängder information publiceras idag via olika kanaler utan hänsyn till tillgänglighet. Genom att inte aktivt göra information tillgänglig exkluderas stora grupper av individer från att kunna ta del av den vilket är ett problem både för dessa individer samt för dem som vill förmedla informationen. Det finns idag en mängd hjälpmedel som i vissa fall kan göra information tillgänglig i efterhand men det finns en stor fördel i om man redan från början kan tillgängliggöra den.Det här examensarbetet behandlar de tillgänglighetsproblem som personer med dyslexi-och autismspektrumdiagnos kan uppleva vid konsumtion av olika typer av nyhetsbrev. Nyhetsbrev kan i många avseenden jämföras med webbsidor varför tillgänglighet på webben och till texter är områden som tangeras i undersökningen. Via ett flertal kvalitativa Intervjumetoder i form av fokusgrupper och djupintervjuer tillsammans med användartester av framtagna prototyper har ett antal nyckelfaktorer för kognitiv tillgänglighet till nyhetsbrev tagits fram.

BakgrundHumant immunbristvirus (HIV) är ett virus som attackerar kroppens immunförsvar. ISverige lever cirka 6200 personer med HIV. Sjukdomen smittar bland annat via sexuellakontakter och blod. Det är viktigt med tidig diagnostisering och påbörjad behandling för attförhindra följdsjukdomar och smittspridning. Det finns möjligheter till långsiktigöverlevnad med bromsmediciner.Enligt tidigare studier behövs mer utbildning om HIV.

BakgrundHumant immunbristvirus (HIV) är ett virus som attackerar kroppens immunförsvar. ISverige lever cirka 6200 personer med HIV. Sjukdomen smittar bland annat via sexuellakontakter och blod. Det är viktigt med tidig diagnostisering och påbörjad behandling för attförhindra följdsjukdomar och smittspridning. Det finns möjligheter till långsiktigöverlevnad med bromsmediciner.Enligt tidigare studier behövs mer utbildning om HIV.

Idag står det urbana offentliga rummet och dess funktion som mötesplats inför förändringar där konkurrens från externa handelsområden, köpcentrum och förändrade handelsmönster i allmänhet kan innebära att det offentliga rummet i stadens centrum får svårt att behålla sin attraktivitet och dragningskraft. Det offentliga rummet i centrum riskerar därmed förlora sin historiskt starka betydelse och funktion som mötesplats. Denna utveckling i kombination med att stadens mötesplatser, till följd av nya handelsmönster och en allt mer utbredd konsumtionsinriktning av stadsmiljön, innebär ofta en fragmentering och privatisering av det offentliga rummet i staden. Detta påverkar människans frihet att delta i det sociala livet i staden negativt. Då människors möjlighet till möten har en stor betydelse för det sociala kapitalet och konstateras vara grundläggande för demokrati och hälsa i samhället riskerar detta innebära negativa konsekvenser för en social hållbarhet i staden. Syftet är därmed att studera hur det traditionella urbana offentliga rummet som mötesplats kan komma att påverkas av handelsverksamheters omlokalisering i staden. Syftet är vidare att undersöka hur det traditionella urbana offentliga rummet i mellanstora till stora kommuner kan stärkas och bli mer resilient som mötesplats oavsett handelsverksamhetens närvaro, för att främja en social hållbarhet.

Gentrifiering är ett fenomen som kan ses i många storstäder idag. Gentrifiering innebär bland annat en förändring i den socioekonomiska profilen i ett område då en mer välbeställd befolkningsgrupp tillkommer ett område med invånare tillhörande en mindre kapitalstark befolkning. Flertalet forskare hävdar att gentrifiering leder till en ökad segregation i och med att områden blir mer homogena och staden på så sätt polariseras. Samtidigt beskriver andra forskare att gentrifiering är en liten och knappast negativ process i förändringen av staden. Gentrifieringsprocessen är emellertid väldigt komplex och innefattar flertalet förändringar som sker parallellt och i påverkan av varandra.